Psaltaren 103
1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
Zabbuli Ya Dawudi. Weebaze Mukama, ggwe emmeeme yange; ne byonna ebiri mu nze byebaze erinnya lye ettukuvu.
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Weebaze Mukama, ggwe emmeeme yange, era teweerabiranga birungi bye byonna.
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
Asonyiwa ebibi byo byonna, n’awonya n’endwadde zo zonna.
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
Anunula obulamu bwo emagombe, n’akusaasira era n’akwagala n’okwagala okutaggwaawo.
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
Awa emmeeme yo ebintu ebirungi byeyagala; obuvubuka bwo ne budda buggya ng’empungu.
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Mukama asala mu butuukirivu ne mu bwenkanya, ensonga z’abo bonna abajoogebwa.
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
Yamanyisa Musa ebyo by’ayagala, n’alaga abaana ba Isirayiri ebikolwa bye.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
Mukama wa kisa era ajjudde okusaasira, tasunguwala mangu, era alina okwagala okutaggwaawo.
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
Taasibenga busungu ku mwoyo, era tasunguwala kumala bbanga lyonna.
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
Tatukola ng’okwonoona kwaffe bwe kuli, wadde okutusasula ng’ebikolwa byaffe ebitali bya butuukirivu bwe biri.
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
Ng’eggulu bwe litumbidde ennyo waggulu w’ensi, n’okwagala kwe bwe kuli okunene bwe kutyo eri abo abamutya.
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
Ebibi byaffe abituggyako n’abitwala wala ng’ebuvanjuba bw’eri ewala okuva ebugwanjuba.
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Kitaawe w’abaana nga bw’asaasira abaana be, ne Mukama bw’atyo bw’asaasira abo abamutya.
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
Kubanga amanyi nga bwe twakolebwa era ng’ajjukira nti tuli nfuufu.
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
Wabula omuntu, ennaku z’obulamu bwe ziri ng’omuddo; akula n’agimuka ng’ekimuli eky’omu nnimiro;
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
empewo ekifuuwa, ne kifa; nga ne we kyali tewakyajjukirwa.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
Naye okwagala kwa Katonda eri abo abamutya tekuggwaawo emirembe gyonna, n’obulokozi bwe eri abaana b’abaana baabwe.
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
Be bo abakuuma endagaano ye ne bajjukira okugondera amateeka ge.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Mukama anywezezza entebe ye ey’obwakabaka mu ggulu, n’obwakabaka bwe bufuga ensi yonna.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Mwebaze Mukama mmwe bamalayika be, mmwe ab’amaanyi abakola ky’agamba, era abagondera ekigambo kye.
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Mwebaze Mukama mmwe amaggye ge ag’omu ggulu, mmwe abaweereza be abakola by’ayagala.
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Mwebaze Mukama, mmwe ebitonde bye byonna ebiri mu matwale ge gonna. Weebaze Mukama, ggwe emmeeme yange.
