Psaltaren 103
1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
Von David. Lobe den HERRN, meine Seele,
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Lobe den HERRN, meine Seele, und vergiß nicht, was er dir Gutes getan!
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
Der dir alle deine Schuld vergibt und alle deine Gebrechen heilt;
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
der dein Leben erlöst vom Verderben, der dich krönt mit Gnade und Erbarmen;
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
der dein Alter mit guten Gaben sättigt, daß, dem Adler gleich, sich erneut deine Jugend.
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Gerechtigkeit übt der HERR, schafft allen Unterdrückten ihr Recht;
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
er hat Mose seine Wege kundgetan, den Kindern Israel seine Großtaten.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
Barmherzig und gnädig ist der HERR, voller Langmut und reich an Güte;
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
er wird nicht ewig hadern und den Zorn nicht immerdar festhalten;
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
er handelt nicht mit uns nach unsern Sünden und vergilt uns nicht nach unsern Missetaten;
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
nein, so hoch der Himmel über der Erde ist, so groß ist seine Gnade über denen, die ihn fürchten;
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
so fern der Sonnenaufgang ist vom Niedergang, läßt er unsre Verschuldungen fern von uns sein;
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
wie ein Vater sich über die Kinder erbarmt, so erbarmt der HERR sich derer, die ihn fürchten.
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
Denn er weiß, welch ein Gebilde wir sind, er denkt daran, daß wir Staub sind.
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
Der Mensch – dem Grase gleicht seine Lebenszeit, wie die Blume des Feldes, so blüht er:
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
wenn ein Windstoß über sie hinfährt, ist sie dahin, und ihr Standort weiß nichts mehr von ihr.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
Doch die Gnade des HERRN erweist sich von Ewigkeit zu Ewigkeit an denen, die ihn fürchten, und seine Gerechtigkeit besteht für Kindeskinder
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
bei denen, die seinen Bund bewahren und seiner Gebote gedenken, um sie auszuführen.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Der HERR hat seinen Thron im Himmel festgestellt, und seine Königsmacht umschließt das All.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Lobet den HERRN, ihr seine Engel, ihr starken Helden, die ihr sein Wort vollführt, gehorsam der Stimme seines Gebots!
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Lobet den HERRN, alle seine Heerscharen, ihr seine Diener, Vollstrecker seines Willens!
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Lobet den HERRN, alle seine Werke an allen Orten seiner Herrschaft! Lobe den HERRN, meine Seele!
