Psaltaren 103
1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
Ein Psalm Davids. Lobe den HERRN, meine Seele, und was in mir ist, seinen heiligen Namen!
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Lobe den HERRN, meine Seele, und vergiß nicht, was er dir Gutes getan hat,
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
der dir alle deine Sünden vergibt und heilet alle deine Gebrechen,
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
der dein Leben vom Verderben erlöset, der dich krönet mit Gnade und Barmherzigkeit,
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
der deinen Mund fröhlich machet, und du wieder jung wirst wie ein Adler.
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Der HERR schaffet Gerechtigkeit und Gericht allen, die Unrecht leiden.
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
Er hat seine Wege Mose wissen lassen, die Kinder Israel sein Tun.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
Barmherzig und gnädig ist der HERR, geduldig und von großer Güte.
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
Er wird nicht immer hadern, noch ewiglich Zorn halten.
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
Er handelt nicht mit uns nach unsern Sünden und vergilt uns nicht nach unserer Missetat.
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
Denn so hoch der Himmel über der Erde ist, läßt er seine Gnade walten über die, so ihn fürchten.
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
So ferne der Morgen ist vom Abend, lässet er unsere Übertretung von uns sein.
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Wie sich ein Vater über Kinder erbarmet, so erbarmet sich der HERR über die, so ihn fürchten.
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
Denn er kennet, was für ein Gemächte wir sind; er gedenket daran, daß wir Staub sind.
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
Ein Mensch ist in seinem Leben wie Gras; er blühet wie eine Blume auf dem Felde.
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
Wenn der Wind darüber geht, so ist sie nimmer da, und ihre Stätte kennet sie nicht mehr.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
Die Gnade aber des HERRN währet von Ewigkeit zu Ewigkeit über die, so ihn fürchten, und seine Gerechtigkeit auf Kindeskind
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
bei denen, die seinen Bund halten und gedenken an seine Gebote, daß sie danach tun.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Der HERR hat seinen Stuhl im Himmel bereitet, und sein Reich herrschet über alles.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Lobet den HERRN, ihr seine Engel, ihr starken Helden, die ihr seinen Befehl ausrichtet, daß man höre die Stimme seines Worts.
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Lobet den HERRN, alle seine Heerscharen, seine Diener, die ihr seinen Willen tut!
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Lobet den HERRN, alle seine Werke, an allen Orten seiner HERRSChaft! Lobe den HERRN, meine Seele!
