Psaltaren 103
1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
[A Psalm] of David. Bless the LORD, O my soul: and all that is within me, [bless] his holy name.
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Bless the LORD, O my soul, and forget not all his benefits:
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
Who forgiveth all thine iniquities; who healeth all thy diseases;
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
Who redeemeth thy life from destruction; who crowneth thee with lovingkindness and tender mercies;
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
Who satisfieth thy mouth with good [things; so that] thy youth is renewed like the eagle’s.
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
The LORD executeth righteousness and judgment for all that are oppressed.
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
He made known his ways unto Moses, his acts unto the children of Israel.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
The LORD [is] merciful and gracious, slow to anger, and plenteous in mercy.
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
He will not always chide: neither will he keep [his anger] for ever.
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
He hath not dealt with us after our sins; nor rewarded us according to our iniquities.
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
For as the heaven is high above the earth, [so] great is his mercy toward them that fear him.
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
As far as the east is from the west, [so] far hath he removed our transgressions from us.
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Like as a father pitieth [his] children, [so] the LORD pitieth them that fear him.
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
For he knoweth our frame; he remembereth that we [are] dust.
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
[As for] man, his days [are] as grass: as a flower of the field, so he flourisheth.
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
For the wind passeth over it, and it is gone; and the place thereof shall know it no more.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
But the mercy of the LORD [is] from everlasting to everlasting upon them that fear him, and his righteousness unto children’s children;
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
To such as keep his covenant, and to those that remember his commandments to do them.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
The LORD hath prepared his throne in the heavens; and his kingdom ruleth over all.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Bless the LORD, ye his angels, that excel in strength, that do his commandments, hearkening unto the voice of his word.
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Bless ye the LORD, all [ye] his hosts; [ye] ministers of his, that do his pleasure.
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Bless the LORD, all his works in all places of his dominion: bless the LORD, O my soul.
