Psaltaren 102
1 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN. HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
| دعای مسکین وقتی که پریشان حال شده، ناله خود را به حضور یهوه می‌ریزد ای خداوند دعای مرا بشنو، و فریادمن نزد تو برسد. | ۱ |
2 Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
| در روز تنگی‌ام روی خود را از من مپوشان. گوش خود را به من فراگیر، و روزی که بخوانم مرا به زودی اجابت فرما. | ۲ |
3 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
| زیرا روزهایم مثل دود تلف شد واستخوانهایم مثل هیزم سوخته گردید. | ۳ |
4 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
| دل من مثل گیاه زده شده و خشک گردیده است زیراخوردن غذای خود را فراموش می‌کنم. | ۴ |
5 För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
| به‌سبب آواز ناله خود، استخوانهایم به گوشت من چسبیده است. | ۵ |
6 Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
| مانند مرغ سقای صحرا شده، ومثل بوم خرابه‌ها گردیده‌ام. | ۶ |
7 Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
| پاسبانی می‌کنم ومثل گنجشک بر پشت بام، منفرد گشته‌ام. | ۷ |
8 Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
| تمامی روز دشمنانم مرا سرزنش می‌کنند و آنانی که برمن دیوانه شده‌اند مرا لعنت می‌نمایند. | ۸ |
9 Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
| زیراخاکستر را مثل نان خورده‌ام و مشروب خود را بااشک آمیخته‌ام، | ۹ |
10 för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
| به‌سبب غضب و خشم توزیرا که مرا برافراشته و به زیر افکنده‌ای. | ۱۰ |
11 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
| روزهایم مثل سایه زوال پذیر گردیده و من مثل گیاه پژمرده شده‌ام. | ۱۱ |
12 Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
| لیکن تو‌ای خداوند جلوس فرموده‌ای تاابدالاباد! و ذکر تو تا جمیع نسل هاست! | ۱۲ |
13 Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
| توبرخاسته، بر صهیون ترحم خواهی نمود زیراوقتی است که بر او رافت کنی و زمان معین رسیده است. | ۱۳ |
14 Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
| چونکه بندگان تو در سنگهای وی رغبت دارند و بر خاک او شفقت می‌نمایند. | ۱۴ |
15 Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
| پس امتها از نام خداوند خواهند ترسید وجمیع پادشاهان جهان از کبریایی تو. | ۱۵ |
16 när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
| زیراخداوند صهیون را بنا نموده، و در جلال خودظهور فرموده است. | ۱۶ |
17 när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
| به دعای مسکینان توجه نموده، و دعای ایشان را خوار نشمرده است. | ۱۷ |
18 Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
| این برای نسل آینده نوشته می‌شود تا قومی که آفریده خواهند شد خداوند را تسبیح بخوانند. | ۱۸ |
19 att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
| زیرا که از بلندی قدس خودنگریسته، خداوند از آسمان بر زمین نظر افکنده است. | ۱۹ |
20 för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
| تا ناله اسیران را بشنود و آنانی را که به موت سپرده شده‌اند آزاد نماید. | ۲۰ |
21 på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
| تا نام خداوندرا در صیهون ذکر نمایند و تسبیح او را دراورشلیم، | ۲۱ |
22 när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
| هنگامی که قوم‌ها با هم جمع شوند وممالک نیز تا خداوند را عبادت نمایند. | ۲۲ |
23 Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
| توانایی مرا در راه ناتوان ساخت و روزهای مرا کوتاه گردانید. | ۲۳ |
24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
| گفتم‌ای خدای من مرا در نصف روزهایم برمدار. سالهای تو تا جمیع نسل‌ها است. | ۲۴ |
25 I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
| از قدیم بنیاد زمین را نهادی وآسمان‌ها عمل دستهای تو است. | ۲۵ |
26 de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
| آنها فانی می‌شوند، لیکن تو باقی هستی و جمیع آنها مثل جامه مندرس خواهند شد. و مثل ردا آنها راتبدیل خواهی کرد و مبدل خواهند شد. | ۲۶ |
27 Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.
| لیکن تو همان هستی و سالهای تو تمام نخواهد گردید. | ۲۷ |
28 Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
| فرزندان بندگانت باقی خواهند ماند و ذریت ایشان در حضور تو پایدار خواهند بود. | ۲۸ |
