Psaltaren 102

1 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN. HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.

(곤고한 자가 마음이 상하여 그 근심을 여호와 앞에 토하는 기도) 여호와여, 내 기도를 들으시고 나의 부르짖음을 주께 상달케 하소서

2 Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.

나의 괴로운 날에 주의 얼굴을 내게 숨기지 마소서 주의 귀를 기울이사 내가 부르짖는 날에 속히 내게 응답하소서

3 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.

대저 내 날이 연기 같이 소멸하며 내 뼈가 냉과리 같이 탔나이다

4 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.

내가 음식 먹기도 잊었음으로 내 마음이 풀 같이 쇠잔하였사오며

5 För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.

나의 탄식 소리를 인하여 나의 살이 뼈에 붙었나이다

6 Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.

나는 광야의 당아새 같고 황폐한 곳의 부엉이 같이 되었사오며

7 Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.

내가 밤을 새우니 지붕 위에 외로운 참새 같으니이다

8 Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.

내 원수들이 종일 나를 훼방하며 나를 대하여 미칠듯이 날치는 자들이 나를 가리켜 맹세하나이다

9 Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,

나는 재를 양식 같이 먹으며 나의 마심에는 눈물을 섞었사오니

10 för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.

이는 주의 분과 노를 인함이라 주께서 나를 드셨다가 던지셨나이다

11 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.

내 날이 기울어지는 그림자 같고 내가 풀의 쇠잔함 같으니이다

12 Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.

여호와여, 주는 영원히 계시고 주의 기념 명칭은 대대에 이르리이다

13 Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.

주께서 일어나사 시온을 긍휼히 여기시리니 지금은 그를 긍휼히 여기실 때라 정한 기한이 옴이니이다

14 Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.

주의 종들이 시온의 돌들을 즐거워하며 그 티끌도 연휼히 여기나이다

15 Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,

이에 열방이 여호와의 이름을 경외하며 세계 열왕이 주의 영광을 경외하리니

16 när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;

대저 여호와께서 시온을 건설하시고 그 영광 중에 나타나셨음이라

17 när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.

여호와께서 빈궁한 자의 기도를 돌아보시며 저희 기도를 멸시치 아니하셨도다

18 Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,

이 일이 장래 세대를 위하여 기록되리니 창조함을 받을 백성이 여호와를 찬송하리로다

19 att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,

여호와께서 그 높은 성소에서 하감하시며 하늘에서 땅을 감찰하셨으니

20 för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,

이는 갇힌자의 탄식을 들으시며 죽이기로 정한 자를 해방하사

21 på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,

여호와의 이름을 시온에서 그 영예를 예루살렘에서 선포케 하려 하심이라

22 när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.

때에 민족들과 나라들이 모여 여호와를 섬기리로다

23 Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.

저가 내 힘을 중도에 쇠약케 하시며 내 날을 단촉케 하셨도다

24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.

나의 말이 나의 하나님이여, 나의 중년에 나를 데려가지 마옵소서 주의 연대는 대대에 무궁하니이다

25 I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:

주께서 옛적에 땅의 기초를 두셨사오며 하늘도 주의 손으로 지으신 바니이다

26 de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.

천지는 없어지려니와 주는 영존하시겠고 그것들은 다 옷 같이 낡으리니 의복같이 바꾸시면 바뀌려니와

27 Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.

주는 여상하시고 주의 년대는 무궁하리이다

28 Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.

주의 종들의 자손이 항상 있고 그 후손이 주의 앞에 굳게 서리이다 하였도다