< Psaltaren 102 >
1 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN. HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
A prayer of one who is afflicted, when he grows faint and pours out his lament before the LORD. Hear my prayer, O LORD; let my cry for help come before You.
2 Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
Do not hide Your face from me in my day of distress. Incline Your ear to me; answer me quickly when I call.
3 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
For my days vanish like smoke, and my bones burn like glowing embers.
4 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
My heart is afflicted, and withered like grass; I even forget to eat my bread.
5 För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
Through my loud groaning my flesh clings to my bones.
6 Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
I am like a desert owl, like an owl among the ruins.
7 Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
I lie awake; I am like a lone bird on a housetop.
8 Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
All day long my enemies taunt me; they ridicule me and curse me.
9 Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
For I have eaten ashes like bread and mixed my drink with tears
10 för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
because of Your indignation and wrath, for You have picked me up and cast me aside.
11 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
My days are like lengthening shadows, and I wither away like grass.
12 Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
But You, O LORD, sit enthroned forever; Your renown endures to all generations.
13 Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
You will rise up and have compassion on Zion, for it is time to show her favor— the appointed time has come.
14 Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
For Your servants delight in her stones and take pity on her dust.
15 Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
So the nations will fear the name of the LORD, and all the kings of the earth will fear Your glory.
16 när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
For the LORD will rebuild Zion; He has appeared in His glory.
17 när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
He will turn toward the prayer of the destitute; He will not despise their prayer.
18 Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
Let this be written for the generation to come, so that a people not yet created may praise the LORD.
19 att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
For He looked down from the heights of His sanctuary; the LORD gazed out from heaven to earth
20 för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
to hear a prisoner’s groaning, to release those condemned to death,
21 på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
that they may proclaim the name of the LORD in Zion and praise Him in Jerusalem,
22 när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
when peoples and kingdoms assemble to serve the LORD.
23 Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
He has broken my strength on the way; He has cut short my days.
24 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
I say: “O my God, do not take me in the midst of my days! Your years go on through all generations.
25 I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
In the beginning You laid the foundations of the earth, and the heavens are the work of Your hands.
26 de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
They will perish, but You remain; they will all wear out like a garment. Like clothing You will change them, and they will be passed on.
27 Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.
But You remain the same, and Your years will never end.
28 Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
The children of Your servants will dwell securely, and their descendants will be established before You.”