Psaltaren 101

1 Av David; en psalm. Om nåd och rätt vill jag sjunga, dig, HERRE, lovsäga.

Of David, a psalm. If kindness and justice I sing, making melody to you, Lord.

2 Jag vill akta på ostrafflighetens väg -- när kommer du till mig? Jag vill föra en ostrafflig vandel, där jag bor i mitt hus.

I would look to the way that is blameless, and make it my own. Within my own house I would walk with an innocent heart.

3 Jag vänder mitt öga ej till det som fördärvligt är. Att öva orättfärdighet hatar jag; sådant skall ej låda vid mig.

I would never direct my eyes to a thing that is base. The impulse to stray I abhor it shall not cling to me.

4 Ett vrångt hjärta vare fjärran ifrån mig; vad ont är vill jag ej veta av.

Far from me be perverseness of heart, or kinship with evil.

5 Den som i hemlighet förtalar sin nästa, honom vill jag förgöra; den som har stolta ögon och högmodigt hjärta, honom lider jag icke.

Who slanders their neighbour in secret, I bring them to silence: haughty looks and proud hearts I will not abide.

6 Mina ögon se efter de trogna i landet, för att de må bo hos mig; den som vandrar på ostrafflighetens väg, han får vara min tjänare.

I will favour the true in the land, they shall live in my court. Those who walk in a way that is blameless will be my attendant.

7 Den får icke bo i mitt hus, som övar svek; den som talar lögn skall ej bestå inför mina ögon.

No one will live in my house who practises guile. No one that speaks a lie will abide in my presence.

8 Morgon efter morgon skall jag förgöra alla ogudaktiga i landet och utrota alla ogärningsmän ur HERRENS stad.

Morn by morn I will wholly wipe out all the bad in the land, and cut off from the Lord’s own city all workers of evil.