Ordspråksboken 1
1 Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
Pwovèb Salomon yo, fis a David la, wa Israël la:
2 Av dem kan man lära vishet och tukt,
pou konnen sajès avèk enstriksyon, Pou dekouvri pawòl bon konprann yo,
3 så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
Pou resevwa enstriksyon nan jan pou aji ak sajès, ladwati, jistis, menm jan pou tout moun;
4 De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
Pou avèti san konprann yo e bay konesans ak pridans a jenn yo.
5 Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
Yon nonm saj va tande, va grandi nan konesans li e yon nonm bon konprann va twouve konsèy ki saj,
6 Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
Pou konprann yon pwovèb ak mo kache, pawòl a saj yo avèk devinèt yo.
7 HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
Lakrent SENYÈ a se kòmansman sajès la; sila ki plen foli, meprize sajès ak lenstriksyon.
8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
Tande byen, fis mwen an, lenstriksyon papa ou, e pa abandone leson a manman ou yo;
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
Anverite, yo fè yon kouwòn byen bèl sou tèt ou, ak yon bèl dekorasyon nan kou ou.
10 Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
Fis mwen an, si pechè yo vin tante ou, pa dakò.
11 Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
Si yo di: “Vini avèk nou, annou kouche yon pyèj pou san, annou fè anbiskad pou inosan yo san koz;
12 såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
Annou vale yo vivan tankou Sejou mò yo, menm an antye tankou sila k ap desann nan fòs yo. (Sheol h7585)
13 allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
Nou va jwenn tout kalite byen presye, nou va ranpli lakay nou ak piyaj.
14 dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
Tire osò pa ou ansanm ak nou. Nou tout va gen yon sèl bous”—
15 då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
Fis mwen an, pa mache nan chemen avèk yo. Anpeche pye ou antre sou wout yo,
16 ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
Paske pye yo kouri jwenn mal, e yo fè vit pou yo vèse san.
17 Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
Anverite, se initil pou ouvri yon filè ak pen gaye devan nenpòt kalite zwazo;
18 Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
men yap kouche yon pyèj pou pwòp san pa yo. Yo fè anbiskad pou pwòp lavi pa yo.
19 Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
Se konsa tout chemen yo ye a pou tout moun ki vin genyen pa mwayen vyolans. Se pwòp lavi yo kap vin rache.
20 Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
Sajès rele fò nan lari. Li leve vwa li nan plas la.
21 I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
Nan tèt lari ki gen zen yo, li kriye fò. Nan antre pòtay lari yo, li fè moun tande tout pawòl li yo:
22 Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
“Jiskilè, O moun san bon konprann yo, nou va renmen rete san konprann anyen? Pou mokè yo rejwi yo nan moke moun e moun san konprann yo rayi konesans?
23 Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
Vire sou repwòch mwen an. Gade byen, mwen va vide lespri m sou nou. Mwen va fè nou konnen pawòl mwen yo.
24 Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
Akoz mwen te rele nou e nou te refize; mwen te lonje men m, e pèsòn pa t okipe sa,
25 eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
men nou te neglije tout konsèy mwen yo, e nou pa t vle tande repwòch mwen;
26 därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
konsa, mwen menm anplis, va ri sou malè nou yo. Mwen va moke nou lè gran laperèz la rive,
27 ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
lè gran laperèz nou rive tankou tanpèt e gwo dezas nou yo tankou toubiyon, lè gwo pwoblèm ak soufrans rive sou nou.
28 Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
Nan lè sa a, yo va rele m, men mwen p ap reponn. Yo va chache mwen avèk dilijans, men yo p ap twouve m,
29 Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
akoz yo te rayi konesans e pa t chwazi gen lakrent SENYÈ a.
30 ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
Yo te refize konsèy mwen. Yo te rejte tout repwòch mwen yo.
31 därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
Pou sa, yo va manje fwi a pwòp chemen yo, e vant yo va vin plen ak pwòp manèv yo.
32 Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
Paske chemen kwochi a moun san konprann yo va touye yo. Kè kontan a sila ki plen foli va detwi yo.
33 Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
Men sila ki koute mwen an va viv ansekirite, e li va rete alèz san pè malè.”
