Ordspråksboken 9
1 Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
sapientia aedificavit sibi domum excidit columnas septem
2 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
immolavit victimas suas miscuit vinum et proposuit mensam suam
3 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
misit ancillas suas ut vocarent ad arcem et ad moenia civitatis
4 "Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
si quis est parvulus veniat ad me et insipientibus locuta est
5 "Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
venite comedite panem meum et bibite vinum quod miscui vobis
6 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
relinquite infantiam et vivite et ambulate per vias prudentiae
7 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
qui erudit derisorem ipse sibi facit iniuriam et qui arguit impium generat maculam sibi
8 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
noli arguere derisorem ne oderit te argue sapientem et diliget te
9 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
da sapienti et addetur ei sapientia doce iustum et festinabit accipere
10 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
principium sapientiae timor Domini et scientia sanctorum prudentia
11 Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
per me enim multiplicabuntur dies tui et addentur tibi anni vitae
12 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
si sapiens fueris tibimet ipsi eris si inlusor solus portabis malum
13 En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
mulier stulta et clamosa plenaque inlecebris et nihil omnino sciens
14 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
sedit in foribus domus suae super sellam in excelso urbis loco
15 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
ut vocaret transeuntes viam et pergentes itinere suo
16 "Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
quis est parvulus declinet ad me et vecordi locuta est
17 "Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
aquae furtivae dulciores sunt et panis absconditus suavior
