Ordspråksboken 9
1 Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
De wijsheid heeft zich een huis gebouwd, Haar zeven zuilen opgericht,
2 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
Haar vee geslacht, haar wijn gemengd, Haar dis ook bereid.
3 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
Nu laat ze haar dienstmaagden noden Op de hoogste punten der stad:
4 "Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
Wie onervaren is, kome hierheen, Wie onverstandig is, tot hem wil ik spreken.
5 "Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
Komt, eet van mijn spijzen, En drinkt van de wijn die ik mengde;
6 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
Laat de onnozelheid varen, opdat gij moogt leven, Betreedt de rechte weg van het verstand!
7 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
Wie een spotter vermaant, berokkent zich schande, En wie een booswicht bestraft, op hem komt een smet.
8 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
Ge moet geen spotter bestraffen, hij zal u erom haten, Bestraf een wijze, hij zal er u dankbaar voor zijn.
9 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
Deel mee aan een wijze: hij wordt nog wijzer, Onderricht een rechtvaardige: hij zal zijn inzicht verdiepen.
10 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
Ontzag voor Jahweh is de grondslag der wijsheid, Den Heilige kennen is inzicht.
11 Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
Want door Jahweh worden uw dagen vermeerderd. Worden jaren van leven u toegevoegd.
12 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
Zijt ge wijs, ge zijt wijs tot uw eigen voordeel; Zijt ge eigenwijs, gij alleen moet ervoor boeten!
13 En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
De dwaasheid is een wispelturige vrouw, Een verleidster, die geen schaamte kent.
14 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
Ze zit aan de deur van haar huis, In een zetel op de hoogten der stad;
15 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
Zij nodigt de voorbijgangers uit, Hen die recht huns weegs willen gaan:
16 "Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
Wie onervaren is, kome hierheen, Wie onverstandig is, tot hem wil ik spreken!
17 "Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
Gestolen water is zoet, Heimelijk gegeten brood smaakt lekker!
