Ordspråksboken 8
1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
Não clama porventura a sabedoria, e a intelligencia não dá a sua voz?
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
No cume das alturas, junto ao caminho, nas encruzilhadas das veredas se põe.
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
Da banda das portas da cidade, á entrada da cidade, e á entrada das portas está gritando.
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
A vós, ó homens, clamo; e a minha voz se dirige aos filhos dos homens.
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
Entendei, ó simplices, a prudencia: e vós, loucos, entendei do coração.
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
Ouvi, porque fallarei coisas excellentes: os meus labios se abrirão para a equidade.
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
Porque a minha bocca proferirá a verdade, e os meus labios abominam a impiedade.
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
Em justiça estão todas as palavras da minha bocca: não ha n'ellas nenhuma coisa tortuosa nem perversa.
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
Todas ellas são rectas para o que bem as entende, e justas para os que acham o conhecimento.
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
Acceitae a minha correcção, e não a prata: e o conhecimento, mais do que o oiro fino escolhido.
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
Porque melhor é a sabedoria do que os rubins; e tudo o que mais se deseja não se pode comparar com ella.
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
Eu, a sabedoria, habito com a prudencia, e acho a sciencia dos conselhos.
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
O temor do Senhor é aborrecer o mal: a soberba, e a arrogancia, e o mau caminho, e a bocca perversa, aborreço.
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
Meu é o conselho e verdadeira sabedoria: eu sou o entendimento, minha é a fortaleza.
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
Por mim reinam os reis e os principes ordenam justiça.
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
Por mim dominam os dominadores, e principes, todos os juizes da terra.
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
Eu amo aos que me amam, e os que de madrugada me buscam me acharão.
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
Riquezas e honra estão comigo; como tambem opulencia duravel e justiça.
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
Melhor é o meu fructo do que o fino oiro e do que o oiro refinado, e as minhas novidades do que a prata escolhida.
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
Faço andar pelo caminho da justiça, no meio das veredas do juizo.
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
Para que faça herdar bens permanentes aos que me amam, e eu encha os seus thesouros.
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
O Senhor me possuiu no principio de seus caminhos, desde então, e antes de suas obras.
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
Desde a eternidade fui ungida, desde o principio, antes do começo da terra.
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
Quando ainda não havia abysmos, fui gerada, quando ainda não havia fontes carregadas d'aguas.
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
Antes que os montes se houvessem assentado, antes dos outeiros, eu era gerada.
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
Ainda não tinha feito a terra, nem os campos, nem o principio dos mais miudos do mundo.
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
Quando preparava os céus, ahi estava eu, quando compassava ao redor a face do abysmo,
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
Quando affirmava as nuvens de cima, quando fortificava as fontes do abysmo,
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
Quando punha ao mar o seu termo, para que as aguas não trespassassem o seu mando, quando compunha os fundamentos da terra.
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
Então eu estava com elle por alumno: e eu era cada dia as suas delicias, folgando perante elle em todo o tempo;
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
Folgando no seu mundo habitavel, e achando as minhas delicias com os filhos dos homens.
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
Agora, pois, filhos, ouvime, porque bemaventurados serão os que guardarem os meus caminhos.
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
Ouvi a correcção, e sêde sabios, e não a rejeiteis.
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
Bemaventurado o homem que me dá ouvidos, velando ás minhas portas cada dia, esperando ás hombreiras das minhas entradas.
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
Porque o que me achar achará a vida, e alcançará favor do Senhor.
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
Mas o que peccar contra mim violentará a sua propria alma: todos os que me aborrecem amam a morte.
