Ordspråksboken 8
1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
Whether wisdom crieth not ofte; and prudence yyueth his vois?
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
In souereyneste and hiy coppis, aboue the weie, in the myddis of pathis,
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
and it stondith bisidis the yate of the citee, in thilke closyngis, and spekith, and seith, A!
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
ye men, Y crie ofte to you; and my vois is to the sones of men.
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
Litle children, vndirstonde ye wisdom; and ye vnwise men, `perseyue wisdom.
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
Here ye, for Y schal speke of grete thingis; and my lippis schulen be openyd, to preche riytful thingis.
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
My throte schal bithenke treuthe; and my lippis schulen curse a wickid man.
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
My wordis ben iust; no schrewid thing, nether weiward is in tho.
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
`My wordis ben riytful to hem that vndurstonden; and ben euene to hem that fynden kunnyng.
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
Take ye my chastisyng, and not money; chese ye teching more than tresour.
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
For wisdom is betere than alle richessis moost preciouse; and al desirable thing mai not be comparisound therto.
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
Y, wisdom, dwelle in counsel; and Y am among lernyd thouytis.
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
The drede of the Lord hatith yuel; Y curse boost, and pride, and a schrewid weie, and a double tungid mouth.
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
Counseil is myn, and equyte `is myn; prudence is myn, and strengthe `is myn.
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
Kyngis regnen bi me; and the makeris of lawis demen iust thingis bi me.
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
Princis comaunden bi me; and myyti men demen riytfulnesse bi me.
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
I loue hem that louen me; and thei that waken eerli to me, schulen fynde me.
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
With me ben rychessis, and glorie; souereyn richessis, and riytfulnesse.
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
My fruyt is betere than gold, and precyouse stoon; and my seedis ben betere than chosun siluer.
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
Y go in the weies of riytfulnesse, in the myddis of pathis of doom;
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
that Y make riche hem that louen me, and that Y fille her tresouris.
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
The Lord weldide me in the bigynnyng of hise weies; bifore that he made ony thing, at the bigynnyng.
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
Fro with out bigynnyng Y was ordeined; and fro elde tymes, bifor that the erthe was maad.
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
Depthis of watris weren not yit; and Y was conseyued thanne. The wellis of watris hadden not brokun out yit,
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
and hillis stoden not togidere yit bi sad heuynesse; bifor litil hillis Y was born.
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
Yit he hadde not maad erthe; and floodis, and the herris of the world.
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
Whanne he made redi heuenes, Y was present; whanne he cumpasside the depthis of watris bi certeyn lawe and cumpas.
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
Whanne he made stidfast the eir aboue; and weiede the wellis of watris.
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
Whanne he cumpasside to the see his marke; and settide lawe to watris, that tho schulden not passe her coostis. Whanne he peiside the foundementis of erthe;
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
Y was making alle thingis with him. And Y delitide bi alle daies, and pleiede bifore hym in al tyme,
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
and Y pleiede in the world; and my delices ben to be with the sones of men.
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
Now therfor, sones, here ye me; blessid ben thei that kepen my weies.
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
Here ye teching, and be ye wise men; and nile ye caste it awei.
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
Blessid is the man that herith me, and that wakith at my yatis al dai; and kepith at the postis of my dore.
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
He that fyndith me, schal fynde lijf; and schal drawe helthe of the Lord.
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
But he that synneth ayens me, schal hurte his soule; alle that haten me, louen deeth.
