< Ordspråksboken 8 >

1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
Wala ba magsinggit ang kaalam, Ug ang pagsabut magapagula sa iyang tingog?
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
Sa kinatumyan sa hatag-as nga mga dapit haduol sa dalan, Diin ang mga alagianan nanagkatagbo siya nagatindog;
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
Tupad sa mga ganghaan, dapit sa pagsulod mo ngadto sa ciudad, Diha sa dapit sa pagsulod mo sa mga pultahan, siya magasinggit sa makusog:
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
Kaninyo, Oh mga tawo, ako nagatawag; Ug ang akong tingog maoy alang sa mga anak nga lalake sa mga tawo.
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
Oh kamo nga mga walay-pagtagad, sabta ang pagpili-sa-maayo; Ug, kamong mga buang, pagmasinabtanon kamo sa inyong kasingkasing.
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
Pamati, kay ako mamulong sa labing maayo nga mga butang; Ug ang pagbungat sa akong mga ngabil mogula ang mga matarung butang.
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
Kay ang akong baba magasulti sa kamatuoran; Ug ang kadautan maoy usa ka dulumtanan sa akong mga ngabil.
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
Ang tanang mga pulong sa akong baba mga pagkamatarung man; Walay bisan unsa nga baliko ni balit-ad diha kanila.
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
Silang tanan matin-aw alang kaniya nga makasabut, Ug matarung alang kanila nga nakakaplag sa kahibalo.
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
Dawata ang akong pagpahamatngon, ug ayaw ang salapi; Ug ang kinaadman kay sa piniling bulawan.
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
Kay ang kaalam labi pang maayo kay sa mga rubi; Ug ang tanang mga butang nga pagatinguhaon dili ikagtanding niana.
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
Ako nga kaalam naghimo sa kabuotan nga maoy akong puloyanan. Ug nagapangita sa kahibalo ug sa pagpili-sa-maayo.
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
Ang pagkahadlok kang Jehova maoy pagdumot sa dautan: Ang pagkagarboso, ug pagkamapahitas-on, ug ang dautan nga dalan, Ug ang mabinalit-aron nga baba maoy akong ginadumtan.
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
Ang pagpakitambag maoy ako, ug kahalalum sa kahibalo: Ako mao man ang pagsabut; aduna akoy kagahum.
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
Pinaagi kanako ang mga hari nanaghari, Ug ang mga principe nanaghatag sa justicia.
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
Pinaagi kanako ang mga principe nanagpamunoan, Ug ang mga harianon, bisan ang tanang mga maghuhukom sa yuta.
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
Ako nahagugma kanila nga nahagugma kanako; Ug kadtong nagasingkamot sa pagpangita kanako, makakaplag kanako.
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
Mga bahandi ug kadungganan maoy ania kanako; Oo, ang katigayonan nga molungtad ug ang pagkamatarung
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
Ang akong bunga labi pang maayo kay sa bulawan, oo, bisan pa kay sa fino nga bulawan; Ug ang akong abut kay sa piniling salapi.
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
Ako nagalakat sa dalan sa pagkamatarung, Sa kinataliwad-an sa alagianan sa katarungan;
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
Aron nga ako makapasunod niadtong nahagugma kanako ug manggad, Ug nga mapuno ko ang ilang mga panudlanan.
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
Si Jehova nagbaton kanako sa sinugdan sa iyang dalan, Una pa sa iyang mga buhat kanhi.
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
Ako gipahamutang sa itaas gikan pa sa walay katapusan sukad sa sinugdan, Sa wala pa ang yuta.
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
Sa diha nga wala pay kahiladman, ako nahimugso na, Sa diha nga wala pay mga tubod nga madagayaon sa tubig.
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
Sa wala pa mapahimutang ang mga bukid, Sa wala pa ang kabungturan ako nahimugso na;
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
Samtang nga wala pa niya mabuhat ang yuta, ni ang kapatagan, Ni ang sinugdan sa abug sa kalibutan.
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
Sa diha nga gitukod niya ang kalangitan didto na ako: Sa gipahamutang niya ang usa ka lingin ibabaw sa nawong sa kahilad-man,
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
Sa diha nga gihimo niyang malig-on ang kalangitan sa kahitas-an, Sa diha nga ang mga tuboran sa kahiladman nahimong mabaskog,
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
Sa diha nga gihatag niya sa dagat ang iyang utlanan, Nga ang mga tubig dili magalapas sa iyang sugo, Sa diha nga iyang gilaraw ang mga patukoranan sa yuta;
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
Unya ako didto tupad kaniya, ingon sa usa ka batid nga magbubuhat; Ug ako sa matag-adlaw maoy kahimuot niya, Nagakalipay sa kanunay sa iyang atubangan,
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
Nagakalipay sa iyang puloy-anang yuta; Ug ang akong kahimuot didto uban sa mga anak sa mga tawo.
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
Busa karon, mga anak ko, patalinghug kamo kanako; Kay bulahan kadto sila nga nagabantay sa akong mga dalan.
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
Pamatia ang pahamatngon, ug pagmanggialamon, Ug ayaw kini pag-isalikway.
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
Bulahan ang tawo nga mamati kanako, Nga magabantay matag-adlaw sa akong mga ganghaan, Nga magahulat diha sa mga haligi sa akong mga pultahan.
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
Kay bisan kinsa kadto nga makakaplag kanako makakaplag ug kinabuhi, Ug makabaton sa kalooy kang Jehova.
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
Apan siya nga makasala batok kanako makasala sa iyang kaugalingong kalag: Silang tanan nga managdumot kanako mahagugma sa kamatayon.

< Ordspråksboken 8 >