Ordspråksboken 7
1 Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
Wiilkaygiiyow, erayadayda xaji, Oo amarradaydana xaggaaga ku kaydso.
2 Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
Amarradayda xaji aad noolaatide, Oo sharcigaygana sida ishaada inankeeda u dhawr.
3 Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
Farahaaga ku xidho, Oo looxa qalbigaagana ku qoro.
4 Säg till visheten: "Du är min syster", och kalla förståndet din förtrogna,
Waxaad xigmadda ku tidhaahdaa, Adigu waxaad tahay walaashay, Oo waxgarashadana waxaad ugu yeedhaa, saaxiibadday gacalisoy,
5 så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
Si ay iyagu kaaga celiyaan naagta qalaad, Taasoo erayadeeda kugu sasabata.
6 Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
Waayo, anigoo jooga daaqadda gurigayga Ayaan shabagga daaqadda wax ka fiiriyey,
7 då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
Oo kuwa garaadka daran ayaan fiiriyey, oo waxaan barbaarrada ku dhex arkay Nin dhallinyaraa oo aan innaba waxgarasho lahayn,
8 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
Isagoo maraya dariiqa xaafaddeeda u dhow, Oo wuxuu raacay jidkii gurigeeda,
9 skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
Oo waxay ahayd gabbaldhac oo makhribka ah, markii habeenkii madoobaanayay oo gudcur noqonayay.
10 Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
Oo bal eeg, waxaa isagii ka hor timid naag Sidii dhillo u lebbisan, oo qalbigeedu khiyaano miidhan yahay.
11 Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
Iyadu waa rabshad badan tahay, waana caasiyad, Oo gurigeeda cag sooma dhigto.
12 Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
Mar dibadday joogtaa, marna dariiqyaday maraysaa, Oo rukun kasta wax bay ku sugtaa.
13 Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
Haddaba isagii way qabsatay, oo dhunkatay; Iyadoo aan wejigeedu xishood lahayn ayay waxay isagii ku tidhi,
14 "Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
Anigu waxaan hayaa allabaryo nabdeed, Oo maanta ayaan nidarradaydii bixiyey.
15 Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
Haddaba waxaan u soo baxay inaan kula kulmo, Oo aan aad iyo aad wejigaaga u doondoono, waanan ku helay.
16 Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
Sariirtaydii waxaan ku goglay durraaxado daabac leh, Iyo marooyin duntii Masar laga sameeyey.
17 Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
Waxaan sariirtaydii ku cadariyey Malmal iyo cuud iyo qorfe.
18 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
Kaalay, oo aan caashaq ka dheregno ilaa aroorta, Oo aynu jacayl ku faraxsanaanno.
19 Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
Waayo, ninkaygii guriga ma joogo, Oo meel fog buu u sodcaalay,
20 Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem."
Kiish lacag ahna wuu qaatay, Oo wuxuu guriga ku soo noqon doonaa markuu dayaxu caddaado.
21 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
Hadalkeedii badnaa oo macaanaa ayay isagii isku yeelsiisay, Oo waxay isagii ku qasabtay faankii beenta ahaa oo bushimeheeda.
22 Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
Oo haddiiba iyadii buu daba galay, Sidii dibi loo wado in la gowraco, Ama sidii nacas loo wado in silsilado lagu jebiyo,
23 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
Jeer fallaadh beerka lagaga wareemo, Sida shimbiru dabinka degdeg ku gasho, Iyadoo aan ogayn in loo dhigay si nafteeda loo qaado.
24 Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
Haddaba sidaas daraaddeed, wiilashoy, bal i maqla, Oo erayada afkayga dhegaysta.
25 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
Qalbigiinnu yaanu jidadkeeda u leexan, Oo waddooyinkeedana ha ku dhex habaabina.
26 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
Waayo, iyadu waxay ridday kuwa badan oo dhaawacan, Sida xaqiiqada kuway laysay aad bay u badan yihiin.
