Ordspråksboken 7
1 Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
我子よわが言をまもり我が誡命を汝の心にたくはへよ
2 Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
我が誡命をまもりで生命をえよ 我法を守ること汝の眸子を守るが如くせよ
3 Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
これを汝の指にむすび これを汝の心の碑に銘せ
4 Säg till visheten: "Du är min syster", och kalla förståndet din förtrogna,
なんぢ智慧にむかひて汝はわが姉妹なりといひ 明理にむかひて汝はわが友なりといへ
5 så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
さらば汝をまもりて淫婦にまよはざらしめ 言をもて媚る娼妓にとほざからしめん
6 Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
われ我室の牖により檑子よりのぞきて
7 då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
拙き者のうち幼弱者のうちに一人の智慧なき者あるを觀たり
8 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
彼衢をすぎ婦の門にちかづき其家の路にゆき
9 skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
黄昏に半宵に夜半に黑暗の中にあるけり
10 Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
時に娼妓の衣を着たる狡らなる婦かれにあふ
11 Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
この婦は譁しくしてつつしみなく 其足は家に止らず
12 Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
あるときは衢にあり 或時はひろばにあり すみずみにたちて人をうかがふ
13 Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
この婦かれをひきて接吻し恥しらぬ面をもていひけるは
14 "Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
われ酬恩祭を献げ今日すでにわが誓願を償せり
15 Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
これによりて我なんぢを迎へんとていで 汝の面をたづねて汝に逢へり
16 Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
わが榻には美しき褥およびエジプトの文枲をしき
17 Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
沒藥蘆薈桂皮をもて我が榻にそそげり
18 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
來れわれら詰朝まで情をつくし愛をかよはして相なぐさめん
19 Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
そは夫は家にあらず遠く旅立して
20 Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem."
手に金嚢をとれり 望月ならでは家に歸らじと
21 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
多の婉言をもて惑し口唇の諂媚をもて誘へば
22 Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
わかき人ただちにこれに隨へり あだかも牛の宰地にゆくが如く 愚なる者の桎梏をかけらるる爲にゆくが如し
23 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
遂には矢その肝を刺さん 鳥の速かに羅にいりてその生命を喪ふに至るを知ざるがごとし
24 Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
小子等よいま我にきけ 我が口の言に耳を傾けよ
25 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
なんぢの心を淫婦の道にかたむくること勿れ またこれが徑に迷ふこと勿れ
26 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
そは彼は多の人を傷つけて仆せり 彼に殺されたる者ぞ多かる
