Ordspråksboken 7
1 Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
Ka capa, ka lawk hah hringkhai nateh, kaie kâpoelawknaw hah na thung vah pâkuem haw.
2 Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
Kaie kâpoelawk hah, pâkuem nateh, hringkhai haw. Hahoi, Kaie kâpoelawknaw hah na mitmu patetlah ring haw.
3 Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
Na kutdawnnaw dawk pâkhit nateh, na lungthin dawkvah thut haw.
4 Säg till visheten: "Du är min syster", och kalla förståndet din förtrogna,
Lungangnae koevah, ka tawncanu lah na o tet nateh, thaipanueknae hah na tawncanu patetlah pouk haw.
5 så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
Het niyah napui kahawihoehnaw koehoi na hlout sak vaiteh, lawk radip lawk pâhnan naw koehoi na ring han.
6 Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
Kama im e hlalangaw dawk hoi ka khet boteh,
7 då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
Kamawngrame thung dawk, nawsai buet touh hah tanglanaw rahak vah ka hmu.
8 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
Hote napui aonae lamtakin koe a pha awh toteh, ahni im lah ceinae lamtalawi hah a dawn.
9 skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
Tangmin karumsaning a pha toteh,
10 Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
hawvah, hak kamthoup niteh, ka kâyawt e napui ni a kâhmo.
11 Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
Hote napui teh a im vah duem kaawm thai hoeh e, a lungkatang e lah ao.
12 Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
Lamthung hoi lam takin koe ao teh tamipueng hah ouk a pawp.
13 Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
A takawi teh, tang a paco Lungpuennae awm laipalah, hettelah a dei.
14 "Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
Roum thueng hane ka tawn. Sahnin ka lawkkam ka kuep sak han.
15 Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
Hatdawkvah nang dawn hanelah ka tho. Na tawng teh na kâhmo toe.
16 Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
Ka ikhun dawk a meikahawi poung e hni Izip lukkarei a em kaawm e sut ka phai toe.
17 Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
Ka ikhun teh, murah hoi aloe, nakzik hmuitui hoi ka pathoup toe.
18 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
Tho haw, khodai totouh, lungpatawnae lahoi phaibongcito roi sei.
19 Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
Bangkongtetpawiteh, ka vâ teh im vah awm hoeh. Tangkabom a sin teh, kho hlanae koe kahlawng yo a cei toe.
20 Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem."
Thapa a kamhluem to doeh tho ti toe telah atipouh.
21 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
Lawkdeithoumnae ni a tâ teh, lawk pâhnan hoi a tacuek thai
22 Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
Maitotan ni moi theinae koe a pâtam e patetlah thoseh, sayuk ni a lungthin pala ni a cusin hoehnahlan karap coungroe e patetlah thoseh,
23 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
Tava ni a due nahanelah patung e tangkam a panue hoeh teh, karanglah a kâen e patetlah thoseh, thoundoun teh hote napui hnuk tang a kâbang.
24 Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
Hatdawkvah, ka capanaw, ka lawk heh tarawi awh nateh, ka dei e lawk hah kahawicalah pouk awh.
25 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
Na lungthin hah hote napui koelah, kamlang sak hanh, a dawn e lam dawk dawn hanh.
26 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
Bangkongtetpawiteh, tami moikapap hmâ a paca teh, athakaawme tami moikapap a kamlei sak toe.
