Ordspråksboken 7
1 Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
Oğlum, sözlərimə bağlı qal, Əmrlərimi özündə saxla.
2 Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
Əmrlərimə bağlı qalsan, yaşayacaqsan, Təlimimi göz bəbəyin kimi qoru.
3 Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
Onları üzük kimi barmağına keçir, Ürəyinin lövhəsinə köçür.
4 Säg till visheten: "Du är min syster", och kalla förståndet din förtrogna,
Hikmətə de: «Bacımsan», İdraka söylə: «Yaxın dostumsan».
5 så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
Onlar səni əxlaqsız qadından, Şirindilli yad arvaddan qoruyar.
6 Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
Evimin pəncərəsinin şəbəkəsindən Mən bayıra baxırdım.
7 då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
Bir dəstə cahil gənc arasında Qanmaz bir cavanı gördüm.
8 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
Bu qadının evinin tininə yaxın küçədən keçirdi, Onun evi olan yolla gedirdi.
9 skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
Alaqaranlıqda, gün batanda, Gecə düşəndə, hava qaralanda.
10 Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
Fahişə libaslı, qəlbi fitnə dolu bu qadın Dərhal onu qarşıladı.
11 Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
O hay-küyçüdür, o bihəyadır, Öz evində oturmayandır.
12 Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
Gah küçəyə, gah meydanlara çıxar, Hər tin başı bir pusqu qurar.
13 Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
O, oğlanı tutub öpdü, Həyasızcasına belə dedi:
14 "Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
«Ünsiyyət qurbanı kəsməyə borclu idim, Əhdimə bu gün əməl etmişəm.
15 Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
Ona görə səni görmək üçün qarşına çıxdım, Səni çox axtardım, axır ki tapdım.
16 Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
Yatağıma Misir kətanından toxunan Əlvan üz çəkmişəm.
17 Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
Yorğan-döşəyimə Mirra, əzvay, darçın səpmişəm.
18 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
Gəl sübhə qədər doyunca sevişək, Eşqdən məst olaq.
19 Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
Ərim evdə yoxdur, Uzaq bir səfərə gedib.
20 Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem."
Pul kisəsini götürüb, Evə ay bədirlənəndə qayıdacaq».
21 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
Fəndlər işlədib onu tovladı, Şirin dilə tutub yoldan çıxartdı.
22 Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
Kəsilməyə aparılan bir öküz kimi, Kəməndə salınan bir maral kimi Bu oğlan o qadının ardınca düşdü.
23 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
Axırda ciyərinə bir ox saplanacaq. Uçub tez tora düşən quş kimi Bu oğlan da canının alınacağını bilmirdi.
24 Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
İndi, ey övladlar, mənə qulaq asın, Dilimdən çıxan sözlərə laqeyd olmayın.
25 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
Qoyma qəlbin o qadının yollarına meyl etsin, Onun yoluna dönmə.
26 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
Çünki o qadın nə qədər insanı qurban edib, Nə qədər adamı öldürüb.
