Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Me ba, sɛ woadi akagyinamu ama ɔyɔnko bi, sɛ wode wo biribi asi awowa ama obi,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
sɛ nea wokae ayi ka ama wo na sɛ wʼano asɛm afiri ayi wo a,
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
ɛno de yɛ eyi, me ba, na fa tetew wo ho, sɛ ɔyɔnko nsa aka wo no nti: fa ahobrɛase kɔ nʼanim; na kɔ so pa wo yɔnko no kyɛw!
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Mma wʼani nkum na ntɔ nko.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Gye wo ho, sɛnea ɔforote guan fi ɔbɔmmɔfo nsam anaa sɛnea anomaa guan fi ofirisumfo afiri mu no.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Ɔkwadwofo, kɔ ɔtɛtea nkyɛn; hwɛ nʼakwan, na hu nyansa!
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
Onni ɔsahene, onni ɔhwɛfo anaa sodifo bi,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
nanso ɔde aduan sie wɔ ahuhurubere mu, ɔboaboa nnuan ano wɔ twabere.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Wo, ɔkwadwofo, wobɛda akosi da bɛn? Wubenyan bere bɛn?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Nna kakra, nkotɔ kakra, nsa a woabobɔw de rehome kakra,
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
ɛbɛma ohia aba wo so sɛ ɔkwanmukafo na ahokyere atow akyere wo sɛnea okura otuo.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Onipa teta ne ohuhuni a odi atoro kyin,
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
nea obu nʼani, na ɔde ne nan yɛ nsɛnkyerɛnne na ɔde ne nsateaa kyerɛkyerɛ ade,
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
nea ɔde ne koma mu nnaadaa bɔ pɔw bɔne, na ɔde mpaapaemu ba bere biara.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Ɛno nti amanehunu bɛba no so prɛko pɛ; wɔbɛsɛe no mpofirim, a wɔrenya ano aduru.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
Nneɛma asia na Awurade mpɛ, nneɛma ason na ɛyɛ nʼakyiwade:
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
ani a ɛtra ntɔn, atoro tɛkrɛma, nsa a ɛka mogya a edi bem gu,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
koma a edwen amumɔyɛ ho, anan a etutu mmirika kɔyɛ bɔne,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
ɔdansekurumni a odi atoro ne onipa a ɔde mpaapaemu ba anuanom mu.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Me ba, tie wʼagya ahyɛde na nnyaa wo na nkyerɛkyerɛ mu.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Fa kyekyere wo koma ho daa; na fa kyekyere wɔ kɔn mu.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Wonantew a, ɛbɛkyerɛ wo kwan; sɛ woda a, ɛbɛwɛn wo; sɛ wunyan a, ɛbɛkasa akyerɛ wo.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Na saa ahyɛde yi yɛ kanea saa nkyerɛkyerɛ yi yɛ hann, na ahohyɛso nteɛso yi yɛ nkwa kwan,
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
ɛtwe wo fi ɔbea a onni suban pa no ho, fi ɔbeawarefo huhuni tɛkrɛmadɛ ho.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Mma wo kɔn nnɔ nʼahoɔfɛ, mma nʼani akyideda no ntwetwe wo,
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
efisɛ oguamanfo ma wʼanuonyam yɛ sɛ brodosin, na obi yere gyigye wo kɔ owu mu.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Obi betumi asɔ gya agu ne srɛ so a nhyew nʼatade ana?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Obi betumi anantew nnyansramma so a mpumpunnya mmobɔ nʼanan ho ana?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Saa na ɔbarima a ɔne ɔbarima foforo yere da no te; obiara a ɔde ne nsa bɛka no no, remfa ne ho nni da.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Nnipa mmu ɔkorɔmfo a wakowia ade animtiaa sɛ ɔkɔm de no na ɔde rekodwudwo ano nti.
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
Mmom, sɛ wɔkyere no a, ɛsɛ sɛ otua mmɔho ason; sɛ ɛbɛma wahwere ne fi agyapade nyinaa mpo a.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Ɔbarima a ɔsɛe aware no nni adwene; obiara a ɔyɛ saa no sɛe ne ho.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
Ɔhwe ne animguase na obenya, na nʼahohora rempepa da.
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
Ninkutwe hwanyan okunu abufuw na sɛ ɔtɔ were a, ahummɔbɔ biara nni mu.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
Ɔrennye mpata biara; na ɔbɛpo adanmude, sɛ ɛso sɛ dɛn mpo a.
