Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Mans bērns, ja tu priekš sava tuvākā galvojis un roku devis priekš cita,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
Tad tu esi sasaistīts ar savas mutes valodu un savaldzināts ar savas mutes vārdiem.
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
Tad dari jel tā mans bērns, un izglābies, ja tu savam tuvākam rokā esi nācis; ej, meties zemē priekš viņa un spied savu tuvāko;
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Nedod savām acīm miega, nedod savām acīm dusas;
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Izglābies kā stirna no viņa rokas un kā putns no mednieka rokas!
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Ej pie skudras, sliņķi, skaties viņas ceļus un topi gudrs!
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
Lai tai nav valdnieka, ne virsnieka, ne kunga,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
Tā tomēr savu maizi sagādā vasarā, savu barību sakrāj pļaujamā laikā.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Cik ilgi tu gulēsi, sliņķi? Kad tu celsies no sava miega?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Guli maķenīt, snaudi maķenīt, saliec maķenīt rokas miegā;
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
Tad tava nabadzība tev pienāks nākdama, un tavs trūkums, kā apbruņots vīrs.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Nelieša cilvēks ir tāds negants vīrs, kas staigā ar netiklu muti,
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
Met ar acīm, piegrūž ar kājām, zīmē ar pirkstiem.
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
Netiklība ir viņa sirdī, viņš domā vienmēr uz ļaunu, saceļ ķildas.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Tādēļ viņam nelaime nāks piepeši, viņš ātri taps satriekts un dziedināšanas nebūs.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
Šās sešas lietas Tas Kungs ienīst, un tā septītā viņam ir negantība:
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
Lepnas acis, melu mēle un rokas, kas nenoziedzīgas asinis izlej,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
Sirds, kas negantus nodomus perē; kājas, kas mudīgas uz ļaunu skriet;
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
Viltīgs liecinieks, kas droši melus runā, un kas ķildu ceļ starp brāļiem. -
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Mans bērns, glabā sava tēva pamācīšanu un nepamet savas mātes mācību.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Sasien to allažiņ uz savas sirds un sien to ap savu kaklu.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Kad tu staigā, tad tā tevi pavadīs; kad tu apgulies, tad tā tevi apsargās, un kad tu uzmodies, tad tā ar tevi runās;
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Jo pamācīšana ir spīdeklis, un mācība gaišums, un kad pārmāca un rāj, tas ir dzīvības ceļš;
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
Ka tās tev izsargā no negodīgas sievas, no svešas sievietes mīkstās mēles.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Nekāro savā sirdī pēc viņas skaistuma, un lai viņa tevi nesagūsta ar savām acīm;
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
Jo caur mauku tiek līdz maizes drupekļiem, un vīra sieva tev notvers pat dārgo dzīvību.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Vai arī uguni var klēpī ņemt, un drēbes nesadegtu?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Vai uz kvēlošām oglēm var iet un nesadedzinātu kājas?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Tāpat, kas ieiet pie otra sievas; nesodīts nepaliks, kas to aizskar.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Zaglim nepiedod vis, ka zog izsalcis, vēderu pildīt.
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
Bet pieķerts tas septiņkārt atlīdzinās, visu sava nama padomu tas atdos.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Kas ar sievu laulību pārkāpj, tam prāta nav; to tik dara, kas sev dzīvību grib nogalināt.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
Tam būs kāviens un kauns un negods bez gala;
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
Jo viņas vīra dusmas iekarsušās netaupīs atriebšanas laikā.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
Tas nebēdās ne par kādu līdzību(izpirkumu), un nebūs miera, cik dāvanu arī nedotu.
