Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Fis mwen an, si ou devni garanti dèt pou vwazen ou, ou te fè pwomès pou yon lòt ki pa pa w.
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
Ou te tonbe nan pèlen akoz pawòl a bouch ou, ou te kenbe menm, akoz pawòl bouch ou yo.
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
Alò fè sa, fis mwen an, pou delivre tèt ou. Akoz ou te vin antre nan men a vwazen ou an, ale desann pou jennen vwazen ou an.
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Pa kite dòmi tonbe nan zye ou, ni somèy rive sou pòpyè zye ou.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Chape tèt ou kon yon antilòp nan men a chasè, oswa zwazo a nan pelen moun lachas la.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Ale kote foumi, o parese. Veye abitid li yo e vin saj!
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
Li menm, san pa gen chèf, ni ofisye, ni mèt,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
kon prepare manje li nan gran sezon an e ranmase pwovizyon li nan rekòlt la.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Pou konbyen de tan ou va kouche konsa O parese? Se kilè ou va leve soti nan dòmi?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Yon ti dòmi, yon ti somèy, yon ti pliye men ou yo pou repoze;
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
mizè ou va vin parèt sou ou tankou yon vagabon, e nesesite ou tankou yon nonm k ap pote zam.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Yon sanzave, yon moun mechan se sila ki mache ak yon bouch pèvès,
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
ki bat zye li, ki fè siy ak pye li, ki pwente ak dwèt li;
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
ki avèk pèvèsite nan kè l fè tout tan sa ki mal, ki gaye konfli.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Pou sa, malè li va parèt sibitman; nan yon enstan li va kase nèt; e li p ap gen gerizon ditou.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
Gen sis bagay ke SENYÈ a rayi; wi sèt menm ki abominab devan l:
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
Zye ògeye, yon lang k ap bay manti, avèk men ki vèse san inosan,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
Yon kè ki divize plan mechan yo, pye ki kouri vit pou jwenn mal,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
Yon fo temwen ki bay manti, ak yon moun ki gaye konfli pami frè yo.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Fis mwen an, swiv lòd a papa ou e pa abandone enstriksyon manman ou.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Mare yo tout tan sou kè ou; mare yo nan kou ou.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Lè ou mache toupatou, yo va gide ou. Lè ou dòmi, yo va veye sou ou. Epi lè ou leve, yo va pale avèk ou.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Paske kòmandman an se yon lanp, e enstriksyon li se limyè. Konsa, repwòch ki disipline a se chemen lavi a
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
pou anpeche ou rive nan fanm movèz vi a, a lang glise de fanm adiltè a.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Pa dezire bote li nan kè ou, ni kite li kapte ou avèk pòpyè zye li.
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
Paske akoz yon pwostitiye, yon gason redwi a yon mòso pen. Yon fanm adiltè fè lachase lavi presye.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Èske yon nonm kab mete dife poze antre janm li yo pou rad li pa brile?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Oswa èske yon nonm kab mache sou chabon limen, san ke pye l pa brile?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Se konsa li ye ak yon nonm ki antre nan madanm vwazen li. Nenpòt moun ki manyen l p ap sòti san pinisyon.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Pèsòn pa meprize yon vòlè kap vòlè pou l kab satisfè grangou.
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
Men si pa aza, li jwenn li, la oblije repeye li sèt fwa. Lap oblije bay tout sa li posede lakay li.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Sila ki fè adiltè ak yon fanm manke sajès; nonm nan ki fè sa a, detwi pwòp nanm li.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
L ap twouve blesi ak gwo wont, e repwòch li p ap efase menm.
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
Paske jalouzi fè laraj nan yon nonm; li p ap fè gras nan jou vanjans lan.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
Li p ap dakò dedonmaje ak ranson, ni li p ap satisfè malgre ou fè li anpil kado.
