< Ordspråksboken 6 >
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
My sonne, if thou be surety for thy neighbour, and hast striken hands with the stranger,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
Thou art snared with the wordes of thy mouth: thou art euen taken with the woordes of thine owne mouth.
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
Doe this nowe, my sonne, and deliuer thy selfe: seeing thou art come into the hande of thy neighbour, goe, and humble thy selfe, and sollicite thy friends.
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Giue no sleepe to thine eyes, nor slumber to thine eyelids.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Deliuer thy selfe as a doe from the hande of the hunter, and as a birde from the hande of the fouler.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Goe to the pismire, O sluggarde: beholde her waies, and be wise.
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
For shee hauing no guide, gouernour, nor ruler,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
Prepareth her meat in the sommer, and gathereth her foode in haruest.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Howe long wilt thou sleepe, O sluggarde? when wilt thou arise out of thy sleepe?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Yet a litle sleepe, a litle slumber, a litle folding of the hands to sleepe.
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
Therefore thy pouertie commeth as one that trauaileth by the way, and thy necessitie like an armed man.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
The vnthriftie man and the wicked man walketh with a froward mouth.
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
He maketh a signe with his eyes: he signifieth with his feete: he instructeth with his fingers.
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
Lewde things are in his heart: he imagineth euill at all times, and raiseth vp contentions.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Therefore shall his destruction come speedily: hee shall be destroyed suddenly without recouerie.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
These sixe things doeth the Lord hate: yea, his soule abhorreth seuen:
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
The hautie eyes, a lying tongue, and the hands that shed innocent blood,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
An heart that imagineth wicked enterprises, feete that be swift in running to mischiefe,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
A false witnesse that speaketh lyes, and him that rayseth vp contentions among brethren.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
My sonne, keepe thy fathers commandement, and forsake not thy mothers instruction.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Binde them alway vpon thine heart, and tye them about thy necke.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
It shall leade thee, when thou walkest: it shall watch for thee, when thou sleepest, and when thou wakest, it shall talke with thee.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
For the commandement is a lanterne, and instruction a light: and corrections for instruction are the way of life,
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
To keepe thee from the wicked woman, and from ye flatterie of ye tongue of a strange woman.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Desire not her beautie in thine heart, neither let her take thee with her eye lids.
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
For because of the whorish woman a man is brought to a morsell of bread, and a woman wil hunt for the precious life of a man.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Can a man take fire in his bosome, and his clothes not be burnt?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Or can a man go vpon coales, and his feete not be burnt?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
So he that goeth in to his neighbours wife, shall not be innocent, whosoeuer toucheth her.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Men do not despise a thiefe, when he stealeth, to satisfie his soule, because he is hungrie.
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
But if he be founde, he shall restore seuen folde, or he shall giue all the substance of his house.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
But he that committeth adulterie with a woman, he is destitute of vnderstanding: he that doeth it, destroyeth his owne soule.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
He shall finde a wounde and dishonour, and his reproch shall neuer be put away.
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
For ielousie is the rage of a man: therefore he will not spare in the day of vengeance.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
He cannot beare the sight of any raunsome: neither will he consent, though thou augment the giftes.