Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Kachapa, naheng nakom dinga batsahna dinga kitung nahim, hetkhah lou mikhat tou batsahna dinga naum khah a,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
Nangma thuseija kon kipalna naneija, nakama kon'a phondohsa thu chun nakipalsah khah leh,
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
Kachapa, ka thuhil hi ngaijin lang bol ding gon, ajeh chu naheng nakom'in na chunga thu anei tah jeh in, chen lang naheng nakompa ang-sunga taovin.
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Jan choldo louvin, namit teni jeng jong sing-hih in, namit geija keh mitmul ho jong kichol da hen.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Sadelpa masanga sakhigol ajammang bang in, nangma tah kihuh hing ding gotan, vacha thangkol-a kitoldoh bang in nangma tah kihuh hing loijin.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Vo mi thase ho, cheuvin sihmi khu gave tim un, aum chan u-khun kihil un lang chingdoh tauvin.
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
Amahon natonga agoi diu lengle gamvaipo, vaihom aneilou vang un,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
Amahon nipi laija neh ding aki-khol khom un, khokhal teng nehding aki-khol khom theijun ahi.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Hinlah vo mithase hiche mun'a hi itih chan na-imut ding hitam? Nalup mun'a kon itih phat'a thoding nagot hitam?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Na i-mut a, namoh kijam jeng a, nakhut chalo-sah louva namoh um jenga ahileh,
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
Chule vaichat na chun gucha banga na hin lhunkhum ding, lhinlel na chun gal manchah choipa banga nahin lhunkhum ding ahi.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Mi pannabei le mikitah lou chu thudihlou sei phong in ache leuvin ahi.
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
Ajon chihnau amit lhap uva akilang jin, akhut jung uvin hichu akoh jiuvin ahi.
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
Alungthim phatlou nauvin thilse agong un, tantih neilouvin kitomana ding jeng abol jiuvin ahi.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Hiche ho jeh chun, amaho chunga gangtah in manthahna achujin, damdoh vah thei loua um diu ahi.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
Yahweh Pakai in athet tah thil gup aum in, Ama ding in thil sagima adei lou aum in ahi.
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
Kiletsah mitvet, jou seina leigui, mona beija thisansoa panla khut teni,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
Thilse gonna lungthim, thilse bol dinga lhai keng teni,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
Thujouseina-a jou sakhia pang, chule asopi lah-a kitomona muchi thea pangpa ahi.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Kachapa, napa thupeh hohi jui jing in, chule nanun nahilna jong don louvin koi hih in.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Hichu nalung sunga chingtup jing in, na ngonga khivui on ki-o jing in.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Hiche hochun nakal sonna jousea napui hoi ding, na-imut teng jongleh nachin tup diu, nahung khahdoh teng jongleh nahil'a pang kit ding ahi.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Ajeh chu thupeh chengse hi thaomeia pang ahin, kihilna jeng jong thaomei vah tobang, chule kiphosalna le kigah chahna jouse jong hinna lampia pang ahibouve.
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
Hichun numei phalouva kon navenbit ding, akam them jehju numeia kon chu nahoidoh thei ding ahi.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Melhoinu khu nalung in deicha hih beh in, amit vetdan akon in jong kilhep lhahsah hih hel in.
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
Ajeh chu numei kijohnu chu changlhah khat jengseh a jong muthei ahin, hitobang numei pasaltoh jongji chun pasal hinkho chu manthahna asoji ahitai.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Mihem khat chun adip-a mei-al apoh theijem? Chule aponsil jeng jong kavam louva akoi thei lou ahi.
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Mihem khat chu mei-al chunga vahle theijem? Akengto phang teni jong kalouva akoi thei lou ahi.
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Aheng akompa jinu jonpi jong hiche tobang bep chu hiding, aheng akompa jinu lup khompi tapou chu Dan in amat tei ding ahi.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Gilkel khat chun neh ding deija thil aguh tah-a ahileh, hichepa chu mihemte muda chang cheh ahi.
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
Hinlah gucha chu akimat khah tahleh, aguhdoh jat chu jat sagi jen'a ale ding, anei le agou jouse aguchat jeh'a asahna'a anei ding ahitai
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Chule mitoh jon thanhoi bolpa chu lungthim neilou ahin, thildihlou abolna chun manthahna alhun den ding ahi.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
Amapa chun jumna maha aput ding, min amuda na jong beitih um lou ding ahi.
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
Ajeh chu thangset kiti hin mihem alung sousah jin, datkhen um louva phulahna aneiji ahi.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
Amapa chun leona man akilah nom lou ding, thil ijat pebe jong lechun asan thei lou ding ahi.
