Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Ka ca, na hui ham rhi na khang tih kholong ham na kut na tum atah,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
Na ka dongkah olthui loh n'hlaeh coeng tih na ka dongkah olthui loh n'khaih.
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
Te te na saii dongah ka ca aw, na huul uh cakhaw na hui kah kut ah ni na pha hae. Te dongah cet, mawn lamtah na hui hloep laeh.
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Na mik te ih sak boeh, na mikkhu te ngam boeh.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Kut dongkah kirhang bangla sayuep kut dongkah vaa bangla namah huul uh laeh.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Kolhnaw aw lunghi taengla cet lah, anih kah khosing ke hmu lamtah cueih van lah.
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
A taengah rhalboei khaw, rhoiboei khaw, aka taemrhai ham khaw om mai pawh.
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
Khohal ah a buh te a soepsoei tih cangah ah a caak te a yoep.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Kolhnaw aw me hil nim na yalh vetih na ih lamloh me vaengah nim na thoh ve?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Bet ih, bet ngam, kut poem bet neh na yalh.
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
Te vaengah na khodaeng te aka cet paitai bangla, na tloelnah loh photling aka bai hlang bangla ha pawk ni.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Aka muen hlang neh boethae hlang tah a ka dongkah olhmaang nen ni a pongpa.
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
A mik neh a mikhip, a kho neh a thui, a kutdawn neh a thuinuet.
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
A lungbuei kah a calaak neh a tuetang takuem ah boethae bueng a paem tih, tingtoehnah neh hohmuhnah a khuen.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Te dongah amah kah rhainah loh buengrhuet a thoeng thil vetih hoeihnah om kolla khaem pahoi ni.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
He parhuk he BOEIPA loh a thinah tih a hinglu dongah tueilaehkoi khuikah tueilaehkoi parhih tah.
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
A honghi lai aka ludoeng kah a mik, ommongsitoe kah thii aka long sak kah a kut,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
Boethae kopoek aka paem lungbuei, boethae dongla aka yong paitok kho,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
A hong kah laipai loh laithae ol a sat tih pacaboeina lakli ah tingtoehnah la a khuen.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Ka ca, na pa kah olpaek te kueinah lamtah na nu kah olkhueng phap sut boeh.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Na lungbuei ah rhawp hlaengtang lamtah na rhawn ah rhawp laikoeinah lah.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Na caeh vaengah nang m'mawt vetih na yalh vaengah nang te n'tawt ni, na haenghang vaengah nang n'lolmang puei ni.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Olpaek tah hmaithoi ni, olkhueng khaw vangnah ni, thuituennah dongkah toelthamnah khaw hingnah longpuei ni.
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
Huta thae taeng lamkah neh kholong nu ol hnal lamloh nang aka ngaithuen ham ni.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
A sakthen te na thinko nen khaw nai boeh, a mikkhu neh nang te n'hloih boel saeh.
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
Pumyoi nu tah buh hluem ham ni, tedae hlang yuu loh hinglu phutlo khaw a hoem.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Hlang kah a rhang dongah hmai a poep lalah a himbai te hoeh mahpawt a?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Hlang pakhat te hmai-alh dongah a caeh lalah a kho te duih mahpawt a?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
A hui kah yuu te aka kun thil tih aka ben tah pakhat khaw hmil tangloeng mahpawh.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
A hinglu kah a lamlum dip sak hamla a huen atah hlanghuen te hlang loh hnoelrhoeng mahpawt a?
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
A hmuh uh atah a pueh parhih la a sah saeh lamtah a im kah a boei a rhaeng te boeih a phai saeh.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Lungbuei aka talh huta tah samphaih, a hinglu aka phae long ni te te a saii.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
Tlohtat neh yah a dong vetih anih kokhahnah te hmata mahpawh.
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
Phulohnah khohnin ah a va kah kosi neh thatlainah dongah lungma ti mahpawh.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
A mikhmuh kah tlansum pakhat khaw khuen pah pawt vetih kapbaih yet cakhaw huem pah mahpawh.
