< Ordspråksboken 5 >

1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
בני לחכמתי הקשיבה לתבונתי הט אזנך׃
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
לשמר מזמות ודעת שפתיך ינצרו׃
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
כי נפת תטפנה שפתי זרה וחלק משמן חכה׃
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
ואחריתה מרה כלענה חדה כחרב פיות׃
5 Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
רגליה ירדות מות שאול צעדיה יתמכו׃ (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
ארח חיים פן תפלס נעו מעגלתיה לא תדע׃
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
ועתה בנים שמעו לי ואל תסורו מאמרי פי׃
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
הרחק מעליה דרכך ואל תקרב אל פתח ביתה׃
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
פן תתן לאחרים הודך ושנתיך לאכזרי׃
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
פן ישבעו זרים כחך ועצביך בבית נכרי׃
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
ונהמת באחריתך בכלות בשרך ושארך׃
12 och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
ואמרת איך שנאתי מוסר ותוכחת נאץ לבי׃
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
ולא שמעתי בקול מורי ולמלמדי לא הטיתי אזני׃
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
כמעט הייתי בכל רע בתוך קהל ועדה׃
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
שתה מים מבורך ונזלים מתוך בארך׃
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
יפוצו מעינתיך חוצה ברחבות פלגי מים׃
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
יהיו לך לבדך ואין לזרים אתך׃
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
יהי מקורך ברוך ושמח מאשת נעורך׃
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
אילת אהבים ויעלת חן דדיה ירוך בכל עת באהבתה תשגה תמיד׃
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
ולמה תשגה בני בזרה ותחבק חק נכריה׃
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
כי נכח עיני יהוה דרכי איש וכל מעגלתיו מפלס׃
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
עוונותיו ילכדנו את הרשע ובחבלי חטאתו יתמך׃
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
הוא ימות באין מוסר וברב אולתו ישגה׃

< Ordspråksboken 5 >