< Ordspråksboken 5 >

1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Mon fils, sois attentif à ma sagesse, incline ton oreille à mon intelligence;
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
Afin que tu gardes mes avis, et que tes lèvres conservent la science.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Car les lèvres de l'étrangère distillent des rayons de miel, et son palais est plus doux que l'huile.
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Mais ce qui en provient est amer comme de l'absinthe, et aigu comme une épée à deux tranchants.
5 Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
Ses pieds descendent à la mort, ses démarches aboutissent au sépulcre. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Afin que tu ne balances point le chemin de la vie; ses chemins en sont écartés, tu ne le connaîtras point.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
Maintenant donc, enfants, écoutez-moi, et ne vous détournez point des paroles de ma bouche.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Eloigne ton chemin de la femme étrangère, et n'approche point de l'entrée de sa maison.
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
De peur que tu ne donnes ton honneur à d'autres, et tes ans au cruel.
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
De peur que les étrangers ne se rassasient de tes facultés, et que le fruit de ton travail ne soit en la maison du forain;
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
Et que tu ne rugisses quand tu seras près de ta fin, quand ta chair et ton corps seront consumés;
12 och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
Et que tu ne dises: Comment ai-je haï l'instruction, et comment mon cœur a-t-il dédaigné les répréhensions?
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
Et comment n'ai-je point obéi à la voix de ceux qui m'instruisaient, et n'ai-je point incliné mon oreille à ceux qui m'enseignaient?
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Peu s'en est fallu que je n'aie été dans toute sorte de mal, au milieu de la congrégation et de l'assemblée.
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Bois des eaux de ta citerne, et des ruisseaux du milieu de ton puits;
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
Que tes fontaines se répandent dehors, et les ruisseaux d'eau par les rues;
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Qu'elles soient à toi seul, et non aux étrangers avec toi.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Que ta source soit bénie, et réjouis-toi de la femme de ta jeunesse,
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
[Comme] d'une biche aimable, et d'une chevrette gracieuse; que ses mamelles te rassasient en tout temps, et sois continuellement épris de son amour;
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Et pourquoi, mon fils, irais-tu errant après l'étrangère, et embrasserais-tu le sein de la foraine?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Vu que les voies de l'homme sont devant les yeux de l'Eternel, et qu'il pèse toutes ses voies.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
Les iniquités du méchant l'attraperont, et il sera retenu par les cordes de son péché.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Il mourra faute d'instruction, et il ira errant par la grandeur de sa folie.

< Ordspråksboken 5 >