Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Mi sone, perseyue thou my wisdom, and bowe doun thin eere to my prudence; that thou kepe thi thouytis,
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
and thi lippis kepe teching. Yyue thou not tent to the falsnesse of a womman;
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
for the lippis of an hoore ben an hony coomb droppinge, and hir throte is clerere than oile;
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
but the last thingis ben bittir as wormod, and hir tunge is scharp as a swerd keruynge on ech side.
Hir feet gon doun in to deeth; and hir steppis persen to hellis. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Tho goon not bi the path of lijf; hir steppis ben vncerteyn, and moun not be souyt out.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
Now therfor, my sone, here thou me, and go not awei fro the wordis of my mouth.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Make fer thi weie fro hir, and neiye thou not to the doris of hir hous.
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
Yyue thou not thin onour to aliens, and thi yeeris to the cruel;
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
lest perauenture straungeris be fillid with thi strengthis, and lest thi trauels be in an alien hous;
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
and thou biweile in the laste daies, whanne thou hast wastid thi fleschis, and thi bodi; and thou seie,
12 och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
Whi wlatide Y teching, and myn herte assentide not to blamyngis;
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
nether Y herde the voys of men techinge me, and Y bowide not doun myn eere to maistris?
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Almest Y was in al yuel, in the myddis of the chirche, and of the synagoge.
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Drinke thou watir of thi cisterne, and the floodis of thi pit.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
Thi wellis be stremed forth; and departe thi watris in stretis.
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Haue thou aloone `tho watris; and aliens be not thi parceneris.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Thi veyne be blessid; and be thou glad with the womman of thi yong wexynge age.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
An hynde moost dereworthe; and an hert calf moost acceptable. Hir teetis fille thee in al tyme; and delite thou contynueli in the loue of hir.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Mi sone, whi art thou disseyued of an alien womman; and art fostrid in the bosum of an othere?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
The Lord seeth the weie of a man; and biholdith alle hise steppis.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
The wickidnessis of a wyckid man taken hym; and he is boundun with the roopis of hise synnes.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
He schal die, for he hadde not lernyng; and he schal be disseyued in the mychilnesse of his fooli.
