< Ordspråksboken 31 >

1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Palabras del rey Lemuel, La profecía que le enseñó su madre:
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
¿Qué te diré, hijo mío? ¡Oh, hijo de mi vientre! ¿Qué te diré, hijo de mis votos?
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
No des tu fuerza a las mujeres, Ni tus caminos al que destruye a los reyes.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
No es de reyes, oh Lemuel, Ni es de los reyes beber vino, Ni de los gobernantes el licor.
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
No sea que al beber, olviden lo que se decretó, Y perviertan el derecho de todos los afligidos.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Den el licor fuerte al desfallecido, Y el vino a los de ánimo amargado,
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Para que beban y olviden su necesidad, Y ya no se acuerden de su miseria.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Abre tu boca a favor del mudo, Defiende la causa de todos los abandonados.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
Abre tu boca, juzga con justicia Y defiende al pobre y al necesitado.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Mujer virtuosa, ¿quién la hallará? Porque su estima sobrepasa largamente a la de las piedras preciosas.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
El corazón de su esposo está confiado en ella, Y no carecerá de ganancias.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Ella le dará bien y no mal Todos los días de su vida.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Busca la lana y el lino, Y diligentemente trabaja con sus manos.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Es como la nave del mercader, Que trae su pan desde lejos.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Se levanta cuando aún es noche, Da alimento a su familia, Y la porción asignada a sus criadas.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Evalúa un campo y lo compra, Y del fruto de sus manos planta una viña.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Ciñe con firmeza su cintura, Y esfuerza sus brazos.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Ve que sus negocios van bien. Su lámpara no se apaga de noche.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Aplica sus manos a la rueca, Y sus dedos manejan el huso.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Extiende su mano al pobre, Sí, alarga sus manos al necesitado.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
No tiene temor por su familia a causa de la nieve, Porque toda su familia lleva ropas dobles de color escarlata.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Teje tapices para sí. De lino fino y púrpura es su vestido.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Su esposo es conocido en la puerta Cuando se sienta con los ancianos de la tierra.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
[Ella] hace ropa de lino y la vende, Y provee cinturones al mercader.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Está vestida de fuerza y dignidad, Y sonríe ante el mañana.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Abre su boca con sabiduría, Y la ley de la clemencia está en su lengua.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Vigila la marcha de su casa, Y no come su pan de ociosidad.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Sus hijos crecen, y la consideran inmensamente feliz, Su esposo también la alaba y dice:
29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
Muchas mujeres hicieron el bien, Pero tú las superaste a todas.
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Engañosa es la gracia y vana la hermosura, La mujer que teme a Yavé será alabada.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
¡Denle del fruto de sus manos, Y que sus mismas obras la alaben en la puerta!

< Ordspråksboken 31 >