Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Zvirevo zvaMambo Remueri, zvirevo zvaakadzidziswa namai vake:
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
“Nhaiwe mwanakomana wangu, iwe mwanakomana wokubereka, iwe mwanakomana wemhiko dzangu,
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
usapedzera simba rako pavakadzi, nenzira dzako pane avo vanoparadza madzimambo.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
“Hazvisi zvamadzimambo, nhaiwe Remueri, hazvina kufanira madzimambo kunwa waini, hazvina kufanira vatongi kukara doro,
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
nokuti vangazonwa vakakanganwa zvakatemwa nomurayiro, uye vakazotadza kururamisira kodzero dzavanomanikidzwa vose.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Ipai doro kuna avo vari kuparara, newaini kuna avo vari mukurwadziwa:
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
regai vanwe vakanganwe urombo hwavo, uye varege kuzorangarirazve kutambudzika kwavo.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
“Taurai pachinzvimbo chaavo vasingagoni kuzvitaurira, pamusoro pekodzero dzavose vanoshayiwa.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
Taura utonge zvakanaka; udzivirire kodzero dzavarombo navanoshayiwa.”
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Mudzimai ane unhu hwakanaka ndiani angamuwana? Mutengo wake unopfuura nokure matombo anokosha emarubhi.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
Murume wake anovimba naye zvizere, uye haana chaanoshayiwa chinokosha.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Anoitira murume wake zvakanaka, kwete zvakaipa, mazuva ose oupenyu hwake.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Anosarudza wuru neshinda uye anoshanda namaoko anoshingaira.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Akafanana nezvikepe zvavatengesi, anondotora zvokudya zvake kure.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Anomuka kuchakasviba; agotsvagira mhuri yake zvokudya uye agopa varandakadzi vake basa ravo.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Anonanʼanidza munda agoutenga; anosima munda wemizambiringa nezvaakawana namaoko ake.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Anoita basa rake nesimba; maoko ake akasimba kuti aite mabasa ake.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Anoona kuti kushambadzira kwake kunobatsira, uye mwenje wake haudzimi pausiku.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Muruoko rwake anobata chirukiso, uye anobata chirukwa neminwe yake.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Anotambanudzira maoko ake kuvarombo, uye anotandavadzira maoko ake kune vanoshayiwa.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Kana kwotonhora, haatyire mhuri yake; nokuti vose vakapfeka nguo dzinodziya.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Anozvigadzirira zvokuwaridza panhoo yake; anozvipfekedza nguo yomucheka wakaisvonaka, uye nomucheka wepepuru.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Murume wake anoremekedzwa pasuo reguta, kana agere pakati pavakuru venyika.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Mudzimai anoita nguo dzemicheka yakanaka agodzitengesa, uye anotengesera vanotengesa micheka yokumonera muhuro.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Simba nokukudzwa ndizvo nguo dzake; anofara akatarisana namazuva anouya.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Anotaura nouchenjeri, uye kurayira kwakatendeka kuri parurimi rwake.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Anotarira zvakanaka mararamiro emhuri yake, uye haadyi zvokudya zvousimbe.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Vana vake vanosimuka vagomuti akaropafadzwa, murume wakewo, anomurumbidza:
29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
“Vakadzi vazhinji vanoita zvinhu zvakanaka, asi iwe unovakunda vose.”
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Zvinofadza zvinonyengera, uye runako ndorwenguva duku; asi mukadzi anotya Jehovha anofanira kurumbidzwa.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
Mupeiwo mubayiro wake waakashandira, uye mabasa ake ngaamupe kurumbidzwa pasuo reguta.
