Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Pawòl a wa Lemuel yo; pwofesi ke manman li te ansegne li a:
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
“O fis mwen an! O fis a vant mwen an! O fis a ve mwen yo!
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Pa bay fòs ou a fanm, ni wout ou a sila ki konn detwi wa yo.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
Se pa pou wa yo, O Lemuel, se pa pou wa yo bwè diven, ni pou chèf yo ta bwè diven,
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
Paske y ap bwè epi vin bliye dekrè ki te fèt la, e tòde dwa a sila ki aflije yo.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Bay bwason fò a sila k ap peri a, ak diven a sila ki gen lavi anmè a.
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Kite li bwè pou bliye mizè li e pa sonje pwoblèm li ankò.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Ouvri bouch ou pou bèbè a; pou dwa yo a tout sila ki san sekou.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
Ouvri bouch ou, fè jijman ak dwati, e defann dwa a aflije yo ak endijan an.”
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Yon madanm ki ekselan, se kilès ki ka twouve li? Paske valè li depase bijou.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
Kè a mari li mete konfyans nan li e li p ap manke reyisi.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Li fè l sa ki bon e pa sa ki mal pandan tout jou lavi li.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Li chache lèn ak len e travay avèk men l ak kè kontan.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Li tankou bato komès; li mennen manje li soti byen lwen.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Anplis, li leve pandan li toujou fènwa pou bay manje a tout lakay li, ak yon pòsyon pou sèvant li yo.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Li konsidere yon chan e achte li. Ak benefis travay li, li plante yon chan rezen.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Li mare senti l ak gwo fòs pou fè bra li vin fò.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Li santi ke siksè li bon; lanp li pa janm etenn lannwit.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Li lonje men l vè aparèy tise a e men l kenbe l.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Li lonje men l vè pòv yo avèk sila ki gen bezwen an.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Lakay li pa fè krent pou lanèj, paske tout lakay abiye an wouj.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Li fè kouvèti pou tèt li; tout vètman li se twal fen blan ak mov.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Mari li byen rekonèt nan pòtay lavil yo, lè l chita pami ansyen a peyi yo.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Li fè vètman an len pou vann yo, e founi sentiwon a tout komèsan yo.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Fòs ak respè se abiman li e li souri a lavni.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Li ouvri bouch li avèk sajès e enstriksyon ladousè sou lang li.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Li gade byen tout afè lakay li e li pa manje pen laparès.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Pitit li yo leve e beni li; mari li tou ba li gwo lwanj pou di l:
29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
“Anpil fi te fè byen bon; men ou pi bon anpil pase yo tout.”
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Chàm konn twonpe e bèlte konn vanite; men se fanm nan ki krent SENYÈ a k ap resevwa lwanj.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
Ba li sa ke men l te pwodwi, epi kite zèv li yo fè lwanj li nan pòtay yo.
