Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
The words of Lemuel the king, —the strain which was taught him by his mother: —
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
What, my son? and what, the son of my womb? aye what, the son of my vows?
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Do not give, to women, thy strength, nor thy ways, to them who ruin kings.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
It is not for kings, O Lemuel, it is not for kings to drink wine, nor, for dignitaries, to desire strong drink,
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
Lest he drink, and forget that which is decreed, and alter the plea of any who are sorely oppressed.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Give strong drink, to him that is perishing, and wine, to such as are embittered in soul:
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Let him drink, and forget his poverty, and, his wearying toil, let him remember no more.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Open thy mouth for the dumb, for the cause of all the children of the departed.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
Open thy mouth—judge righteously, —and administer justice for the poor and the needy.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
A virtuous woman, who can find? for, far beyond corals, is her worth.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
The heart of her husband, trusteth her, and, gain, he shall not lack:
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
She doeth him good and not evil, all the days of her life:
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
She seeketh wool and flax, and worketh willingly with her hands:
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
She is like the ships of the merchant, from afar, she bringeth in her food;
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
And she riseth, while yet it is night, and giveth food to her household, and a task to her maidens:
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
She considereth a field, and procureth it, Out of the fruit of her hands, she planteth a vineyard:
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
She girdeth, with strength her loins, and putteth vigour into her arms:
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
She tasteth, whether, good, be her merchandise, and her lamp, goeth not out by night:
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Her hands, she putteth forth to the distaff, and, her palms, lay hold of the spindle:
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Her palm, she spreadeth out to the oppressed, and, her hands, she extendeth to the needy:
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
She feareth not, for her household, because of the snow, for, all her household, are clothed with crimson:
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Coverlets, she maketh for herself, Of white linen and of purple, is her clothing:
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Known in the gates, is her husband, when he sitteth, with the elders of the land:
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Fine linen wraps, she maketh and selleth, and, girdles, doth she deliver to the trader:
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Strength and dignity, are her clothing, and she laugheth at the time to come:
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Her mouth, she openeth with wisdom, and, the instruction of kindness, is on her tongue:
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
She looketh well to the goings of her household, and, the bread of idleness, will she not eat.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Her children rise up, and call her happy! her husband, and he praiseth her: —
29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
Many daughters, have done virtuously, but, thou, excellest them all!
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Deceitful is loveliness and vain is beauty, The woman that revereth Yahweh, she, shall be praised:
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
Give her of the fruit of her own hands, and let her own works, praise her in the gates.
