Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Lengpa Lemuel anun anahilna thucheng ho aphondoh.
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
“O kachapa, kanaobua kon'a kahin kachapa, ipi mong ham, kitepna vanga kahinsa kachapa?
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Nathahatna chu numei pedoh hih beh in, chule lengho sumanga pang ho chu lampi na ot louhel ding ahi.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
O Lemuel, lengho dinga judon kiti hi angai ahipoi, vaihom'a pang ho dinga khamna theija lop hi angai ahipoi.
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
Ajeh chu ju adon tenguleh, thu adih'a kitansa le akiseisa chu aheimil diu; chutengleh gim hesoh changte dinga, adihnau chu asuhmil peh diu ahi.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Manthah nan aphah dingpa chu khamna thei donsah hih beh in, amavang alung hesoh val ho bou ju donsah tan.
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Hitichun amaho cheng chu donsah inlang, avaichat nau asuhmil nadiu le agenthei nau tincheng asuhmil nadiu ahi.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Ama ding kisei thei lou ho dingin seipeh in, chule achung uva thu adih in tanpeh in.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
Nakam kah inlang thu adih'in tan in, vaichate le angaichate chunga thu adih'a tanna chu umsah jing in.” ati.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Numei jipha tah kimu jou ding koiham? Amanu chu sana pah jem jouse sang in jong ahoi joi.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
Ajipan alungthim akison pi lheh in, ajeh chu amanun ajipa hinkhoa ijakai abulhinsah ding ahi.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Amanu chun ajipa chunga thilpha chom atongdoh jin, ahinkho sung in ajipa setna atongdoh ngaipoi.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Sa mul le tupat abolpeh jin, pontho tah in pat abol jin ahi.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Hitobang numei hi kiveina kong innei tobang ahin, nehle chah jong gamla tah tah a kon'in ahinpo jie.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Jingkah khovah masangin athouvin ain-sung mite dingin neh le chah agong jin, chule asoh nungah ho nikhat sunga atohdiu agontoh peh jin ahi.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Amanu achen loumun agaven acho pai jin, amanu khutsoh mong in lengpilei abol in ahi.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Amanu hin atai akigah in thanei tah in apang jin, aban thahat ajedoh jing in ahi.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Amanu hin akiveina a natoh athilbol jouse thil phachom ahi, ti asumil ngaipon; jan khovah kahsen athaomei amit khapoi.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Akhut teni le muikung akisip lhop jingin, chule akhut tenin patkong kung atuh jing jinge.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Migentheite huhnan akhut alhang jingin, chujongleh alhasamte dingin akhut alhang jing in ahi.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Hitobang numei hin ain chen buhbang hunglhah ding jong aging pon, ainsung mite abonchan ponlum in atom in hijeh chun alung monge.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Hiche numei hin ama le ama din jong ponsil akikhon in, aponsil jong tupat ponnem le ponsandup jeng ahi.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Khopi kelkot phung jousea ajipa akilang doh jingin, gamsung upaho lah a atouteng jongle min ahesoh keije.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Hitobang numei hin tupat ponnem akhongin akhonjou tengle akijoh jin, kivei miho henga jong konggah khao ajoh jin ahi.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Thahat le gunchuna hi hiche numeinu dinga hi aponsil tobang ahin, khonunga phat hung lhung ding jong lungkhamna beijin agaldot theijin ahi.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Chingthei tah in thu aseijin, khoto tah a mihilna jong aneiyin ahi.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Insunga um thil jouse avetup sohkei jin, thaset jeh'a don louva akoi khatcha aumpoi.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Hitobang numei hi achate ahung kipat doh jiuvin, numei nunnom nu tin asejun ahi; chule ajipa jeng in jong amanu hi apahcha lheh jie.
29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
“Vannoi leisetna numei kitahleh numei lolhing tamtah aumme, hinlah nangin amaho nakhel sohkeije” ati.
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Kijep hoisel nahi lhep lhahna bep ahin, melhoi jong hi chomcha ding bou ahi; hinlah Yahweh Pakai ging jing numei hi pachat dinga lomtah ahi.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
Hitobang numei chu atohdoh jouse jal'in kipaman peuvin, chule khopi kot phung tinchenga anatohdoh jousen; lhang phong in vahchoi cheh tahen.
