Ordspråksboken 30
1 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
Agura, Jakes dēla, vārdi šā vīra sludināšana un mācība. Es esmu nodarbojies ar Dievu, esmu nodarbojies ar Dievu un noguris.
2 Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
Jo es esmu nejēga pār citiem, un man nav cilvēka saprašanas!
3 vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
Es arī gudrības neesmu mācījies, nedz svētu atzīšanu atzinis.
4 Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
Kas ir uzkāpis debesīs un nācis zemē? Kas sagrābj vēju savās rokas? Kas saista ūdeni drēbē? Kas liek zemei visas robežas? Kāds viņam vārds, un kāds viņa dēlam vārds, ja tu to zini?
5 Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
Visi Dieva vārdi ir šķīsti; Viņš ir par priekšturamām bruņām tiem, kas uz Viņu paļaujas.
6 Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
Nepieliec nekā pie viņa vārdiem, ka viņš tevi nesoda, un tu netopi atrasts melkulis.
7 Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
Divas lietas lūdzos no tevis, neliedz man tās, pirms es mirstu:
8 Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
Nelietība un meli lai paliek tālu no manis; nabadzību un bagātību nedod man, bet paēdini mani ar manu dienišķu maizi,
9 Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: "Vem är HERREN?" eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
Ka es paēdis tevi neaizliedzu un nesaku: Kas ir Tas Kungs? vai nabags palicis nezogu un sava Dieva vārdu velti nevalkāju. -
10 Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
Neapmelo kalpu pie viņa kunga, ka viņš tevi nelād, un tu netopi noziedzīgs.
11 Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
Ir suga, kas tēvu lād un māti nesvētī;
12 ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
Ir suga, kas pati savās acīs šķīsta, bet no saviem sārņiem nav mazgāta;
13 ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
Ir suga, cik augsti tā ceļ acis, cik augsti acu plakstiņus!
14 ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
Ir suga, zobeni ir viņas zobi un naži viņas dzerokļi, rīt nabagus no zemes nost un sērdienīšus cilvēku starpā. -
15 Blodigeln har två döttrar: "Giv hit, giv hit." Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: "Det är nog":
Asins sūcējai ir divas meitas: „Dod šurp, dod šurp!“- Šās trīs nav pieēdināmas, un tā ceturtā nesaka: Gan.
16 dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: "Det är nog." (Sheol h7585)
Elle, neauglīgais klēpis, zeme, nepiedzirdināma ar ūdeni, un uguns nesaka: Gan. - (Sheol h7585)
17 Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
Acs, kas tēvu apsmej un liedzās mātei klausīt, to izknābs kraukļi pie upes, un jaunie ērgļi to ēdīs.
18 Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
Šās trīs lietas man ir visai brīnums, un to ceturto es neizprotu:
19 örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
Ērgļa ceļš debesīs, čūskas ceļš pār klinti, laivas ceļš jūras vidū un vīra ceļš pie meitas.
20 Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: "Jag har intet orätt gjort."
Tāds pat ir sievas ceļš, kas laulību pārkāpj; viņa ēd, noslauka muti un saka: Es ļauna neesmu darījusi. -
21 Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
Par trim lietām nodreb zeme, un ceturto tā nevar panest:
22 under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
Par kalpu, kad tas paliek par kungu, un par ģeķi, kad tas maizes paēdis,
23 under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
Par nopeltu, kad tā tiek pie vīra, un par kalponi, kad tā top savas saimnieces mantiniece.
24 Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
Šie četri ir mazi virs zemes un tomēr gudrāki nekā tie gudrie:
25 myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
Skudras, nespēcīga tauta, tomēr savu barību vasarā sagādā;
26 klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
Truši, nespēcīga tauta, tomēr liek savus namus akmens kalnos;
27 gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
Siseņiem nav ķēniņa, tomēr viņi visi iziet, pulkos dalīti;
28 gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
Zirneklis auž abām rokām, un tomēr ir ķēniņu pilīs.-
29 Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
Šiem trim ir laba gaita, un tas ceturtais iet it lepni:
30 lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
Vecs lauva, varens starp zvēriem, kas nevienam ceļu negriež.
31 en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
Ērzelis, kam labi gurni, vai āzis, un ķēniņš, savus ļaudis vedot.
32 Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
Ja tu ģeķis bijis, paaugstinādamies, un ko nodomājis, tad: roku uz muti!
33 Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----
Satricini pienu, būs sviests; satrīcini degunu, būs asinis; un satrīcini dusmas, būs plēšanās.
