Ordspråksboken 30
1 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
The wordis of hym that gaderith, of the sone spuynge. The prophesie which a man spak, with whom God was, and which man was coumfortid bi God dwellyng with hym,
2 Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
and seide, Y am the moost fool of men; and the wisdom of men is not with me.
3 vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
Y lernede not wisdom; and Y knew not the kunnyng of hooli men.
4 Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
Who stiede in to heuene, and cam doun? Who helde togidere the spirit in hise hondis? who bonde togidere watris as in a cloth? Who reiside alle the endis of erthe? What is name of hym? and what is the name of his sone, if thou knowist?
5 Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
Ech word of God is a scheld set a fiere, to alle that hopen in hym.
6 Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
Adde thou not ony thing to the wordis of hym, and thou be repreued, and be foundun a liere.
7 Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
I preiede thee twei thingis; denye not thou to me, bifor that Y die.
8 Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
Make thou fer fro me vanyte and wordis of leesyng; yyue thou not to me beggery and richessis; yyue thou oneli necessaries to my lijflode;
9 Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: "Vem är HERREN?" eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
lest perauenture Y be fillid, and be drawun to denye, and seie, Who is the Lord? and lest Y compellid bi nedynesse, stele, and forswere the name of my God.
10 Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
Accuse thou not a seruaunt to his lord, lest perauenture he curse thee, and thou falle doun.
11 Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
A generacioun that cursith his fadir, and that blessith not his modir.
12 ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
A generacioun that semeth cleene to it silf, and netheles is not waischun fro hise filthis.
13 ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
A generacioun whose iyen ben hiy, and the iye liddis therof ben reisid in to hiy thingis.
14 ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
A generacioun that hath swerdis for teeth, and etith with hise wank teeth; that it ete nedi men of erthe, and the porails of men.
15 Blodigeln har två döttrar: "Giv hit, giv hit." Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: "Det är nog":
The watir leche hath twei douytris, seiynge, Brynge, bringe. Thre thingis ben vnable to be fillid, and the fourthe, that seith neuere, It suffisith;
16 dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: "Det är nog." (Sheol h7585)
helle, and the mouth of the wombe, and the erthe which is neuere fillid with water; but fier seith neuere, It suffisith. (Sheol h7585)
17 Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
Crowis of the stronde picke out thilke iye, that scorneth the fadir, and that dispisith the child beryng of his modir; and the briddis of an egle ete that iye.
18 Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
Thre thingis ben hard to me, and outirli Y knowe not the fourthe thing;
19 örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
the weye of an egle in heuene, the weie of a serpent on a stoon, the weie of a schip in the myddil of the see, and the weie of a man in yong wexynge age.
20 Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: "Jag har intet orätt gjort."
Siche is the weie of a womman auowtresse, which etith, and wipith hir mouth, and seith, Y wrouyte not yuel.
21 Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
The erthe is moued bi thre thingis, and the fourthe thing, which it may not susteyne;
22 under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
bi a seruaunt, whanne he regneth; bi a fool, whanne he is fillid with mete;
23 under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
bi an hateful womman, whanne sche is takun in matrymonye; and bi an handmaide, whanne sche is eir of hir ladi.
24 Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
Foure ben the leeste thingis of erthe, and tho ben wisere than wise men;
25 myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
amtis, a feble puple, that maken redi mete in heruest to hem silf;
26 klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
a hare, a puple vnmyyti, that settith his bed in a stoon;
27 gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
a locust hath no kyng, and al goith out bi cumpanyes; an euete enforsith with hondis,
28 gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
and dwellith in the housis of kingis.
29 Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
Thre thingis ben, that goon wel, and the fourthe thing, that goith richeli.
30 lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
A lioun, strongeste of beestis, schal not drede at the meetyng of ony man;
31 en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
a cok gird the leendis, and a ram, and noon is that schal ayenstonde him.
32 Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
He that apperith a fool, aftir that he is reisid an hiy; for if he hadde vndurstonde, he hadde sett hond on his mouth.
33 Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----
Forsothe he that thristith strongli teetis, to drawe out mylk, thristith out botere; and he that smytith greetli, drawith out blood; and he that stirith iris, bringith forth discordis.
