Ordspråksboken 30
1 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
Magi e weche mag Agur wuod Jake, ma gin weche matut. Magi e weche ma Agur wachone Ithiel; adier owuoyo ne Ithiel niya, “Aol marumo, yaye Nyasaye, to pod anyalo wuoyo.
2 Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
Chutho afuwo ahinya ma ok awinjora bedo dhano; ok an kod ngʼeyo tiend wach mar dhano.
3 vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
Ok asepuonjora rieko, kata ngʼeyo mar Nyasaye, ma en Jal Maler Moloyo, bende aongego.
4 Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
En ngʼa mosedhi e polo kendo olor piny? En ngʼa mosechoko yamo moketo ei lwete? En ngʼa mosechoko pi gi lawe kata mosepimo giko mar tungʼ piny? Nyinge to en ngʼa, koso wuode to nyinge ngʼa? Nyisa ane ka ingʼeyo!
5 Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
“Wach ka wach moa kuom Nyasaye en adier; Nyasaye en okumba ne jogo mopondo kuome.
6 Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
Kik imed gimoro e wachne, to nono obiro kwedi mi onyis ni in ja-miriambo.
7 Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
“Gik moko ariyo makwayi; yaye Jehova Nyasaye; kik itama biro buti kapok atho.
8 Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
Mi wuond gi miriambo obed mabor koda; kik imiya chan kata mwandu, to miya mana chiemba mapile.
9 Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: "Vem är HERREN?" eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
Nimar, ka ok kamano, to anyalo bedo gi mwandu mangʼeny mi akwedi ka awacho ni, ‘Jehova Nyasaye to en ngʼa?’ Kata anyalo bedo jachan mi akwel, mi ami nying Nyasacha wichkuot.
10 Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
“Kik iwuo marach kuom jatich ne ngʼat mondike nono to obiro kwongʼi, mi iyud chandruok.
11 Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
“Nitie jogo makwongʼo wuonegi kendo ok gwedh minegi;
12 ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
jogo ma paro giwegi ni giler to ok osepwodhgi kuom kethruokgi;
13 ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
jogo ma wangʼ-gi tek masungore, manenogi richo;
14 ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
joma lekegi chalo gi ligangla kendo nyipongʼ lekegi chalo pelni mabitho, mar chamo jochan manie piny, kod joma odhier manie dier ji.
15 Blodigeln har två döttrar: "Giv hit, giv hit." Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: "Det är nog":
“Chwe nigi nyiri ariyo. Giywak ni, ‘Miwa! Miwa!’ “Nitie gik moko adek ma ok rom ngangʼ! Angʼwen ma ok wach ni, ‘Oromo!’
16 dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: "Det är nog." (Sheol h7585)
Gin liel, ich ma ok onywol, lowo ma pi ok rom, kata mach ma ok wach ni, ‘Oromo!’ (Sheol h7585)
17 Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
“Wangʼ ma jaro wuoro, ma dagi winjo wach miyo, ibiro lodho oko kod agak manie holo, ibiro chamgi gi achudhe.
18 Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
“Nitie gik moko adek mamiya awuoro ahinya, angʼwen ma ok anyal ngʼeyo tiendgi.
19 örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
Yor ongo e kor polo, yor thuol e kor lwanda, yor yie ei nam mogingore kod yor ngʼama wuowi gi nyako.
20 Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: "Jag har intet orätt gjort."
“Ma e yor dhako ma jachode: Ochiemo to bangʼe oyweyo dhoge, mi owach ni, ‘Ok asetimo gimoro marach.’
21 Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
“Nitie gik moko adek mateto piny, to kuom gik moko angʼwen piny ok nyal yiego:
22 under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
misumba modoko ruodh piny, kata ngʼat mofuwo mochiemo moyiengʼ,
23 under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
moro en dhako ma ok oher to okende eka mogik jatich ma nyako ma omayo dhako mondike dichwo.
24 Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
“Gik moko angʼwen matindo ni e piny, to kata kamano giriek moloyo.
25 myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
Biye gin chwech ma tekregi tin, to kata kamano gikano chiembgi e ndalo oro;
26 klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
aidha bende gin le man-gi teko matin, to giloso gondgi e kind kite,
27 gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
kata bonyo onge ruodhgi, to ka giringo gidhiyo nyime kaachiel ka gichanore ka ogend lweny.
28 gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
Kamano olele bende inyalo mako gi lwedo, to iyude kodak e ute ruoth.
29 Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
“Nitie gik moko adek ma wuodhgi lich ka irango, chutho angʼwen maringo malich miwuoro.
30 lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
Sibuor, en ratego moloyo kuom le duto, kendo onge gimoro moluoro,
31 en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
thuon gweno magar ka dwaro gwere gi wadgi, nywok, kod ruoth gi oganda mar lweny moluoro bute.
32 Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
“Ka isetimo tim fuwo ma imiyori duongʼ kendi, kata ka isechano richo, to um dhogi gi lweti!
33 Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----
Mana kaka puoyo chak kelo mo, kendo goyo um chwero remo, e kaka jiwo kecho kelo lweny.”
