< Ordspråksboken 30 >
1 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
Massaiten Agur, Jakes Søns Ord. Manden siger: Træt har jeg slidt mig, Gud, træt har jeg slidt mig, Gud, jeg svandt hen;
2 Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
thi jeg er for dum til at regnes for Mand, Mands Vid er ikke i mig;
3 vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
Visdom lærte jeg ej, den Hellige lærte jeg ikke at kende.
4 Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
Hvo opsteg til Himlen og nedsteg igen, hvo samlede Vinden i sine Næver, hvo bandt Vandet i et Klæde, hvo greb fat om den vide Jord? Hvad er hans Navn og hans Søns Navn? Du kender det jo.
5 Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
Al Guds Tale er ren, han er Skjold for dem, der lider paa ham.
6 Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
Læg intet til hans Ord, at han ikke skal stemple dig som Løgner.
7 Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
Tvende Ting har jeg bedet dig om, nægt mig dem ej, før jeg dør:
8 Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
Hold Svig og Løgneord fra mig: giv mig hverken Armod eller Rigdom, men lad mig nyde mit tilmaalte Brød,
9 Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: "Vem är HERREN?" eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
at jeg ikke skal blive for mæt og fornægte og sige: »Hvo er HERREN?« eller blive for fattig og stjæle og volde min Guds Navn Men.
10 Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
Bagtal ikke en Træl for hans Herre, at han ikke forbander dig, saa du maa bøde.
11 Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
Der findes en Slægt, som forbander sin Fader og ikke velsigner sin Moder,
12 ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
en Slægt, der tykkes sig ren og dog ej har tvættet Snavset af sig,
13 ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
en Slægt med de stolteste Øjne, hvis Blikke er fulde af Hovmod.
14 ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
en Slægt, hvis Tænder er Sværd hvis Kæber er skarpe Knive, saa de æder de arme ud af Landet, de fattige ud af Menneskers Samfund.
15 Blodigeln har två döttrar: "Giv hit, giv hit." Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: "Det är nog":
Blodiglen har to Døtre: Givhid, Givhid! Der er tre, som ikke kan mættes, fire, som aldrig faar nok:
16 dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: "Det är nog." (Sheol )
Dødsriget og det golde Moderliv, Jorden, som aldrig mættes af Vand, og Ilden, som aldrig faar nok. (Sheol )
17 Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
Den, som haaner sin Fader og spotter sin gamle Moder, hans Øje udhakker Bækkens Ravne, Ørneunger faar det til Æde.
18 Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
Tre Ting undres jeg over, fire fatter jeg ikke:
19 örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
Ørnens Vej paa Himlen, Slangens Vej paa Klipper, Skibets Vej paa Havet, Mandens Vej til den unge Kvinde.
20 Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: "Jag har intet orätt gjort."
Saa er en Ægteskabsbryderskes Færd: Hun spiser og tørrer sig om Munden og siger: »Jeg har ikke gjort noget ondt!«
21 Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
Under tre Ting skælver et Land, fire kan det ikke bære:
22 under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
En Træl, naar han gøres til Konge, en Nidding, naar han spiser sig mæt,
23 under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
en bortstødt Hustru, naar hun bliver gift, en Trælkvinde, naar hun arver sin Frue.
24 Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
Fire paa Jorden er smaa, visere dog end Vismænd:
25 myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
Myrerne, de er et Folk uden Styrke, samler dog Føde om Somren;
26 klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
Klippegrævlinger, et Folk uden Magt, bygger dog Bolig i Klipper;
27 gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
Græshopper, de har ej Konge, drager dog ud i Rad og Række;
28 gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
Firbenet, det kan man gribe med Hænder, er dog i Kongers Paladser.
29 Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
Tre skrider stateligt frem, fire har statelig Gang:
30 lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
Løven, Kongen blandt Dyrene, som ikke viger for nogen;
31 en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
en sadlet Stridshest, en Buk, en Konge midt i sin Hær.
32 Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
Har du handlet som Daare i Overmod, tænker du ondt, da Haand for Mund!
33 Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----
Thi Tryk paa Mælk giver Ost, Tryk paa Næsen Blod og Tryk paa Vrede Trætte.