Ordspråksboken 30
1 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
Agurs, Jakes Søns Ord, det varslende Ord, Udsagnet af Manden, til Ithiel, til Ithiel og Ukal.
2 Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
Jeg var ufornuftigere end en Mand, og jeg havde ikke Forstand som et Menneske.
3 vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
Og jeg havde ikke lært Visdom eller kendt Kundskab om den Hellige.
4 Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
Hvo for op til Himmelen og for ned? hvo samlede Vejret i sine Næver? hvo bandt Vandet i et Klædebon? hvo har fastsat alle Jordens Grænser? hvad er hans Navn? og hvad er hans Søns Navn? du ved det jo.
5 Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
Alt Guds Ord er lutret; han er et Skjold for dem, som forlade sig paa ham.
6 Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
Læg intet til hans Ord, at han ikke skal straffe dig, og du skal staa som en Løgner.
7 Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
Om tvende Ting har jeg bedet dig; nægt mig dem ej, før jeg dør:
8 Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
Lad Forfængelighed og Løgnens Ord være langt fra mig; giv mig ikke Armod eller Rigdom, men tildel mig mit beskikkede Brød;
9 Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: "Vem är HERREN?" eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
at jeg ikke, naar jeg mættedes, skulde fornægte dig og sige: Hvo er Herren? eller naar jeg blev fattig, skulde stjæle og forgribe mig paa min Guds Navn.
10 Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
Bagtal ikke en Træl for hans Herre, at han ikke skal forbande dig, og du skal bære Skyld.
11 Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
Der er en Slægt, som bander sin Fader og ikke velsigner sin Moder;
12 ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
der er en Slægt, som er ren i sine egne Øjne, og hvis Skarn dog ikke er aftoet;
13 ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
der er en Slægt, hvis Øjne ere høje, og hvis Øjenlaage hæve sig i Vejret;
14 ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
der er en Slægt, hvis Tænder ere Sværd, og hvis Kindtænder ere Knive, som vil fortære de elendige i Landet og de fattige iblandt Menneskene.
15 Blodigeln har två döttrar: "Giv hit, giv hit." Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: "Det är nog":
Blodsugersken har to Døtre, „giv hid! giv hid!‟ Der er tre, som ikke kunne mættes, fire, som ikke sige: „Nok!‟
16 dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: "Det är nog." (Sheol h7585)
Dødsriget og det ufrugtbare Moderliv; Jorden bliver ikke mæt af Vand, og Ilden siger ikke: „Nok!‟ (Sheol h7585)
17 Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
Et Øje, som spotter Faderen og lader haant om at lyde Moderen, det skulle Ravnene ved Bækken udhugge, og Ørneunger skulle æde det.
18 Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
Tre Ting ere mig forunderlige; og fire Ting kender jeg ikke:
19 örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
Ørnens Vej imod Himmelen, Slangens Vej over Klippen, Skibets Vej midt paa Havet, og en Mands Vej til en Jomfru.
20 Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: "Jag har intet orätt gjort."
Saa er en Horekvindes Vej; hun spiser og afvisker sin Mund og siger: Jeg har ikke gjort Uret.
21 Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
Under tre ryster et Land, og under fire kan det ikke holde ud:
22 under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
Under en Træl, naar han kommer til at herske; og en Daare, naar han bliver mæt af Brød;
23 under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
under en forhadt Kvinde, naar hun bliver gift; og en Trælkvinde, naar hun bliver sin Frues Arving.
24 Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
Der er fire smaa paa Jorden, dog ere de vise, saare vise:
25 myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
Myrerne ere ikke et stærkt Folk, alligevel berede de deres Spise om Sommeren;
26 klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
Kaninerne ere et afmægtigt Folk, dog indrette de deres Hus i Klippen;
27 gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
Græshopperne have ingen Konge, alligevel drage de ud, alle i sluttet Skare;
28 gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
Firbenet griber fat med Hænder, og dog er det i Kongepaladser.
29 Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
Der er tre, som have et smukt Skridt, og fire, som have en smuk Gang:
30 lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
Løven, som er vældig iblandt Dyrene og ikke viger tilbage for nogens Ansigt;
31 en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
Hesten, som er omgjordet om Lænderne; Bukken; og en Konge, som ingen tør rejse sig imod.
32 Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
Har du handlet daarligt, der du ophøjede dig, og har du tænkt ondt, da læg Haand paa Mund!
33 Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----
Thi den, som trykker Mælk, faar Ost derudaf; og den, som trykker Næsen, faar Blod derudaf; og den, som trykker Vrede, faar Trætte derudaf.
