< Ordspråksboken 3 >

1 Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
O anake, ko haliño o entakoo le ampañambeno ty tro’o o lilikoo,
2 Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
Le halavan’andro naho taon-kavelo vaho fierañerañañe ty hatovoñ’ ama’o.
3 Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
Ko ado’o hieng’azo ty fatarihañe naho ty hatò; rohizo am-bozo’o eo, sokiro an-takelan-tro’o ao,
4 så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
hahaoniña’o hamaràm-bintañe vaho tahinañe soa ampivazohoan’ Añahare naho ondatio.
5 Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
Miatoa am’ Iehovà an-kaampon-tro’o vaho ko iatoa’o ty hilala’o;
6 På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
Iantofo amy ze hene lia’o, le ho vantañe’e o lala’oo.
7 Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
Ko manao mahihitse a maso’o; mirevendreveña am’ Iehovà vaho ihankaño ty hatsivokarañe,
8 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
ie ho fijangañan-tsandri’o, vaho fameloman-taola’o.
9 Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
Iasio t’Iehovà amo vara’oo, naho ami’ty lohavoa’ o nampitomboe’oo;
10 så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
Le handopolopo, hamopòke ty an-driha’o ao vaho handopatse divay vao o sajoa’oo.
11 Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
O anake, ko sirikae’o ty fandilova’ Iehovà ko heje’o o fañendaha’eo,
12 Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
fa lilove’ Iehovà ty kokoa’e, hambañe ami’ty rae i anadahy ampokofe’ey.
13 Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
Haha t’ indaty mahaonin-kihitse, naho t’indaty itomboan-kilala,
14 Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
fa lombolombo ty fitomboam-bolafoty ty fibodobodoa’e, vaho ambonem-bolamena ty havokara’e.
15 Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
Sarotse te amo safirao vaho tsy amo salalae’oo ty mañirinkiriñ’aze.
16 Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
Lava-havelo ty am-pitàn-kavana’e vara naho asiñe ro am-pitàn-kavia’e.
17 Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
Lalam-panintsiñañe o lala’eo, vaho fierañerañañe o lalam-pandia’eo.
18 Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
Hataen-kavelon-dre amo mivontititse ama’eo; naho hene haha ze mamejañe aze.
19 Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
Hihitse ty nañoriza’ Iehovà ty tane toy; Hilala ty nampijadoña’e o likerañeo;
20 Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
O hilala’eo ro ampiborahañe o lalekeo, vaho ampi­tsopaha’ o rahoñeo mika.
21 Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
O anake, asoao tsy hisitake am-pahatreava’o ao o raha zao: vontitiro ty hihitse to naho ty filieram-batañe,
22 så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
hamelombeloñe ty tro’o, naho handravake ty vozo’o.
23 Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
Le handena’o an-kanintsiñe ty lia’o, vaho tsy hikotrofotse ty tombo’o.
24 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
Tsy ho hembañe te mandre; eka ie mihitsy, ho mamy ty firoro’o.
25 Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
Ko mianifañe te ivotraha’ ty mampangebahebake, ndra ty fampiantoañe o lo-tserekeo te mifetsake.
26 Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
fa Iehovà ro hatokisa’o naho hitañe ty tombo’o tsy ho fandriheñe.
27 Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
Ko tana’o ami’ty mañeva ty soa, naho an-taña’o ty mahaeneñe aze.
28 Säg icke till din nästa: "Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig", fastän du kunde strax.
Ko manao ty hoe am’ondatio: Akia hey, le mibaliha, vaho hamaray ty hanolorako azo— ie ama’o ao avao.
29 Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
Ko mikitro-draty am’ ondatio, ie mimoneñe am-patokisañe marine’ azo.
30 Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
Ko liera’o tsi-aman-tali’e ty ondaty tsy nanjoam-boiñe.
31 Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
Ko tsikirihe’o t’indaty piaroteñe vaho ko joboñe’o o sata’eo;
32 Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
tiva am’ Iehovà ty mengoke; fe itraofa’e safiry ty vantañe.
33 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
Nafà’ Iehovà ty akiba’ o lo-tserekeo, fe tahie’e ty kivoho’ o vantañeo.
34 Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
Toe ati’e o mpanitseo, fe isohe’e ty mpireke.
35 De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
Handova hasiñe o mahihitseo, fa onjone’ o seretseo ka ty mahasalatse.

< Ordspråksboken 3 >