Ordspråksboken 3
1 Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
Mein Sohn, vergiß nicht meine Weisung! Dein Herz beachte mein Gebot!
2 Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
Denn viele Tage, lange Lebensjahre verheißen sie in Fülle dir und Wohlfahrt.
3 Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
Sie mögen dich in treuer Liebe nicht verlassen! Bind um den Hals sie, schreibe sie auf deines Herzens Tafeln!
4 så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
Durch feine Lebensart gewinnst du Gunst in Gottes und der Menschen Augen.
5 Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
Auf Gott vertrau von ganzem Herzen! Stütz dich auf eigene Einsicht nie!
6 På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
Auf allen deinen Wegen denk an ihn! Dann ebnet er dir deine Pfade.
7 Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
Halt dich nicht selbst für weise! Fürchte den Herrn! Halt ferne dich vom Bösen!
8 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
Erquickung sei dies deinem Leibe und Labsal deinen Gliedern!
9 Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
Ehre den Herrn mit deiner Habe, mit deiner ganzen Ernte erstem Abhub!
10 så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
Dann werden reichlich deine Scheunen voll; vom Moste strömen deine Kufen.
11 Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
Die Zucht des Herrn verachte nicht, mein Sohn, und seufze niemals über seine Strafe!
12 Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
Denn wen der Herr liebhat, den züchtigt er, so wie ein Vater seinen Sohn, an dem er Wohlgefallen hat.
13 Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
Heil sei dem Mann, der Weisheit findet, dem Mann, der Einsicht sich erwirbt!
14 Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
Denn was sie einbringt, übertrifft, was man am Silber haben kann, und was sie abwirft, übertrifft, was man um Gold erwirbt.
15 Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
Sie ist weit köstlicher als Perlen, und gar nichts kommt ihr gleich, was du dir wünschen könntest.
16 Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
In ihrer rechten Hand liegt langes Leben, in ihrer linken Reichtum und Besitz.
17 Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
All ihre Wege sind der Wohlfahrt Wege; all ihre Pfade sind nur Heil.
18 Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
Ein Lebensbaum für den, der sie ergreift, und wer sie festhält, ist beglückt.
19 Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
Durch Weisheit gründete der Herr die Erde; durch Einsicht machte er den Himmel fest.
20 Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
Durch seine Kunst ergießen sich die Ozeane und senden Wolken Tau herab.
21 Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
Mein Sohn! Laß sie nicht aus den Augen! Bewahre Umsicht, klugen Rat!
22 så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
So werden sie für dich zum Leben, für deinen Hals zu anmutsvollem Schmuck.
23 Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
Dann gehst du sicher deines Weges; dein Fuß stößt nirgends an.
24 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
Wenn du dich niederlegst, dann brauchst du keine Furcht zu haben, und wenn du schläfst, ist süß dein Schlummer.
25 Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
Vor plötzlichem Erschrecken brauchst du dich nicht zu ängstigen, nicht vor dem Unheil für den Frevler, daß es käme.
26 Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
Der Herr ist deine Zuversicht: Er hütet vor Verstrickung deinen Fuß.
27 Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
Versag nicht dem die Wohltaten, der sie verdient, wenn es in deiner Macht steht, sie zu spenden!
28 Säg icke till din nästa: "Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig", fastän du kunde strax.
Sag nicht zu deinem Nächsten: "Geh fort! Komm später! Ich geb dir morgen etwas", wenn du es heute kannst.
29 Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
Ersinn nicht Böses gegen deinen Nächsten, vor allem nicht, solang er arglos bei dir wohnt!
30 Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
Mit keinem Menschen streite ohne Grund, wenn er dir nichts zuleid getan!
31 Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
Beneide nicht die Herrenmenschen, wähl keinen ihrer Wege!
32 Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
Der Arge ist dem Herrn ein Greuel; ein Freund ist er den aufrichtigen Seelen.
33 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
Der Fluch des Herrn ruht auf des Frevlers Haus; der Frommen Wohnstatt segnet er.
34 Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
Der Mühe, die sich Spötter machen, spottet er; den frommen Duldern gibt er reichlich.
35 De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
Den Weisen kommt die Ehre zu; die Toren kommen an den Pranger.
