Ordspråksboken 29
1 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
しばしば責られてもなほ強項なる者は救はるることなくして猝然に滅されん
2 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
義者ませば民よろこび 惡きもの權を掌らば民かなしむ
3 Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
智慧を愛する人はその父を悦ばせ 妓婦に交る者はその財產を費す
4 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
王は公義をもて國を堅うす されど租税を征取る者はこれを滅す
5 Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
その鄰に諂ふ者はかれの脚の前に羅を張る
6 En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
惡人の罪の中には罟あり 然ど義者は歓び樂しむ
7 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
義きものは貧きものの訟をかへりみる 然ど惡人は之を知ることを願はず
8 Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
嘲笑人は城邑を擾し 智慧ある者は怒をしづむ
9 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
智慧ある人おろかなる人と爭へば或は怒り或は笑ひて休むことなし
10 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
血をながす人は直き人を惡む されど義き者はその生命を救はんことを求む
11 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
愚なる者はその怒をことごとく露はし 智慧ある者は之を心に蔵む
12 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
君王もし虚偽の言を聽かばその臣みな惡し
13 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
貧者と苛酷者と偕に世にをる ヱホバは彼等の目に光をあたへ給ふ
14 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
眞實をもて弱者を審判する王はその位つねに堅く立つべし
15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
鞭と譴責とは智慧をあたふ 任意になしおかれたる子はその母を辱しむ
16 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
惡きもの多ければ罪も亦おほし 義者は彼等の傾覆をみん
17 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
なんぢの子を懲せ さらば彼なんぢを安からしめ 又なんぢの心に喜樂を與へん
18 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
默示なければ民は放肆にす 律法を守るものは福ひなり
19 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
僕は言をもて譴むるとも改めず 彼は知れども從はざればなり
20 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
なんぢ言を謹まざる人を見しや 彼よりは却て愚なる者に望あり
21 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
僕をその幼なき時より柔かに育てなば終には子の如くならしめん
22 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
怒る人は爭端を起し憤る人は罪おほし
23 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
人の傲慢はおのれを卑くし 心に謙だる者は榮譽を得
24 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
盗人に黨する者はおのれの霊魂を惡むなり 彼は誓を聽けども説述べず
25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
人を畏るれば罟におちいる ヱホバをたのむ者は護られん
26 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
君の慈悲を求むる者はおほし 然れど人の事を定むるはヱホバによる
27 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.
不義をなす人は義者の惡むところ 義くあゆむ人は惡者の惡むところなり
