< Ordspråksboken 29 >
1 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
A reprover is better than a stiff-necked man: for when the latter is suddenly set on fire, there shall be no remedy.
2 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
When the righteous are praised, the people will rejoice: but when the ungodly rule, men mourn.
3 Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
When a man loves wisdom, his father rejoices: but he that keeps harlots will waste wealth.
4 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
A righteous king establishes a country: but a transgressor destroys [it].
5 Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
He that prepares a net in the way of his own friend, entangles his own feet in it.
6 En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
A great snare [is spread] for a sinner: but the righteous shall be in joy and gladness.
7 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
A righteous man knows how to judge for the poor: but the ungodly understands not knowledge; and the poor man has not an understanding mind.
8 Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
Lawless men burn down a city: but wise men turn away wrath.
9 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
A wise man shall judge nations: but a worthless man being angry laughs and fears not.
10 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
Bloody men hate a holy [person], but the upright will seek his soul.
11 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
A fool utters all is mind: but the wise reserves his in part.
12 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
When a king hearkens to unjust language, all his subjects are transgressors.
13 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
When the creditor and debtor meet together, the Lord oversees them both.
14 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
When a king judges the poor in truth, his throne shall be established for a testimony.
15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
Stripes and reproofs give wisdom: but an erring child disgraces his parents.
16 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
When the ungodly abound, sins abound: but when they fall, the righteous are warned.
17 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
Chasten your son, and he shall give you rest; and he shall give honour to your soul.
18 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
There shall be no interpreter to a sinful nation: but he that observes the law is blessed.
19 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
A stubborn servant will not be reproved by words: for even if he understands, still he will not obey.
20 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
If you see a man hasty in [his] words, know that the fool has hope rather than he.
21 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
He that lives wantonly from a child, shall be a servant, and in the end shall grieve over himself.
22 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
A furious man stirs up strife, and a passionate man digs up sin.
23 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
Pride brings a man low, but the Lord upholds the humble-minded with honour.
24 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
He that shares with a thief, hates his own soul: and if any having heard an oath uttered tell not of it,
25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
[they] fearing and reverencing men [unreasonably] have been overthrown, but he that trusts in the Lord shall rejoice. Ungodliness causes a man to stumble: but he that trusts in his master shall be safe.
26 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
Many wait on the favour of rulers; but justice comes to a man from the Lord.
27 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.
A righteous man is an abomination to an unrighteous man, and the direct way is an abomination to the sinner.