Ordspråksboken 29
1 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
人屢次受責罰，仍然硬着頸項； 他必頃刻敗壞，無法可治。
2 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
義人增多，民就喜樂； 惡人掌權，民就歎息。
3 Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
愛慕智慧的，使父親喜樂； 與妓女結交的，卻浪費錢財。
4 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
王藉公平，使國堅定； 索要賄賂，使國傾敗。
5 Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
諂媚鄰舍的， 就是設網羅絆他的腳。
6 En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
惡人犯罪，自陷網羅； 惟獨義人歡呼喜樂。
7 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
義人知道查明窮人的案； 惡人沒有聰明，就不得而知。
8 Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
褻慢人煽惑通城； 智慧人止息眾怒。
9 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
智慧人與愚妄人相爭， 或怒或笑，總不能使他止息。
10 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
好流人血的，恨惡完全人， 索取正直人的性命。
11 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
愚妄人怒氣全發； 智慧人忍氣含怒。
12 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
君王若聽謊言， 他一切臣僕都是奸惡。
13 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
貧窮人、強暴人在世相遇； 他們的眼目都蒙耶和華光照。
14 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
君王憑誠實判斷窮人； 他的國位必永遠堅立。
15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
杖打和責備能加增智慧； 放縱的兒子使母親羞愧。
16 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
惡人加多，過犯也加多， 義人必看見他們跌倒。
17 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
管教你的兒子，他就使你得安息， 也必使你心裏喜樂。
18 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
沒有異象，民就放肆； 惟遵守律法的，便為有福。
19 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
只用言語，僕人不肯受管教； 他雖然明白，也不留意。
20 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
你見言語急躁的人嗎？ 愚昧人比他更有指望。
21 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
人將僕人從小嬌養， 這僕人終久必成了他的兒子。
22 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
好氣的人挑啟爭端； 暴怒的人多多犯罪。
23 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
人的高傲必使他卑下； 心裏謙遜的，必得尊榮。
24 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
人與盜賊分贓，是恨惡自己的性命； 他聽見叫人發誓的聲音，卻不言語。
25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
懼怕人的，陷入網羅； 惟有倚靠耶和華的，必得安穩。
26 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
求王恩的人多； 定人事乃在耶和華。
27 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.
為非作歹的，被義人憎嫌； 行事正直的，被惡人憎惡。
