Ordspråksboken 27
1 Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
Nelielies ar rītdienu; jo tu nezini, ko diena atnesīs.
2 Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
Lai cits tevi slavē un ne paša mute, svešs un ne paša lūpas.
3 Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
Akmens ir grūts un smiltis smagas, bet ģeķa sēras sūrākas nekā abi.
4 Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
Nežēlība ir briesmīga lieta un bardzība ir kā plūdi; bet priekš skaudības, kas tur pastāvēs!
5 Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
Labāki skaidri pārmācīt, nekā mīlestība, ko nedabū redzēt.
6 Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
Drauga sitieni nāk no labas sirds, bet viltīga ir nīdētāja skūpstīšana.
7 Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
Paēdis arī tīru medu min pa kājām, bet izsalkušam ikviens rūgtums ir salds.
8 Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
Kā putns, kas savu ligzdu atstājis, tāds ir cilvēks, no dzimtenes aizgājis.
9 Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
Eļļa un kvēpināšana iepriecina sirdi; tāds mīlīgs ir draugs, kas padomu dod no sirds.
10 Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
Neatstāj savu draugu, nedz sava tēva draugu, un savā bēdu laikā neej sava brāļa namā; labāks ir kaimiņš tuvumā, nekā brālis tālumā.
11 Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
Esi gudrs, mans dēls, tad mana sirds priecāsies, un es varēšu atbildēt saviem nievātājiem.
12 Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Gudrais paredz nelaimi un paglābjās; bet neprāta ļaudis skrien vien un dabū ciest.
13 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
„Atņem tam drēbi; jo viņš priekš sveša galvojis, un tā nezināmā vietā ķīlā to.“
14 Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
Ja arī cilvēks no paša rīta skaņā balsī savu tuvāko svētī, to viņam tomēr var pārgriezt par lāstiem.
15 Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
Bez gala pil, kad lietus līst, un rējēja sieva tāda pat.
16 Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
Kas tādu grib valdīt, tas valda vēju un tur eļļu savā rokā.
17 Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
Dzelzs trinās pie dzelzs un cilvēks trinās pie cilvēka.
18 Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
Kas vīģes koku kopj, ēdīs viņa augļus, un kas par savu kungu gādā, taps godā.
19 Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
Kā vaigam vaigs atspīd ūdenī, tā cilvēka sirds cilvēkam.
20 Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
Elle un bezdibenis nav pildāmi, tāpat cilvēka acis nav pildāmas. (Sheol h7585)
21 Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
Kausējams katls sudrabam, ceplis zeltam, un vīrs pēc savas slavas.
22 Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
Ja tu ģeķi piestā ar piestalu putraimos sagrūstu, ģeķība no viņa neatstāsies.
23 Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
Liec labi ziņā savus sīkos lopus un ņem vērā savus ganāmos,
24 Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
Jo mantas nepaliek mūžīgi, nedz ķēniņa kronis uz radu radiem.
25 När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
(Bet) kad siens nopļauts, un jauns zaļums nācis, un zāles uz kalniem salasītas,
26 då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
Tad tev jēri būs apģērbam, un āži par tīruma maksu,
27 då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
Un kazu piena būs diezgan tev un tavam namam par barību un par uzturu tavām kalponēm.
