Ordspråksboken 27
1 Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
Khawngawi a ham koeh oe qu, ce khawnghii ing ikaw a thoeng law hly pyi am sim hyk ti.
2 Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
Namah ingkaw namah koeh kyihcah qu nawh thlang ing mah nim kyihcah seh. Na hui am, am na sim thlang a hui ing nim kyihcah seh.
3 Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
Lung taw qih soeih nawh, dizui ing qih hlai moe, ceseiawm thlakqaw ing thlak kaw a so sak ve qih bet hy.
4 Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
Kawtawinaak ing phyl nawh, kawsonaak ing tlung hy; cehlai yytnaak ve uing nu ang yh noeng kaw?
5 Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
Lungnaak ing thuh phah anglakawh ak dangna toeltham qu leek bet hy.
6 Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
Pyi ingtaw lungnak ing ni lambai na nawh, na qaal ingtaw thailatnaak ing ni mawk kaw.
7 Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
Phoet phyi ham taw khawilu awm tuih kawina awm nawh, phoet cawi ham taw ant kha awm ak aawi ni.
8 Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
Thlang a im ak vantaak taw, pha ang bu ak poengtaak ing myih hy.
9 Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
Bawktui ingkaw bawktui khu ing kawlung a awmhly sak amyihna, kawlung tak awhkawng ak cawn law pyi ak khawsimnaak ing kawlung nawm sak hy.
10 Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
Na pyi ingkaw na pa a pyi ce koeh hlah; kyi-naak na huhawh nam cawt imna koeh ceh; na imceng taw khawlawng hla nakaw nam cawt anglakawh leek bet hy.
11 Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
Ka capa, cyi nawh, kak kaw ni zeel sak lah; Anik thekhanaakkhqi kam hlat naak thai ham.
12 Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Thlakcyi ing amak leek them a huhawh thuk taak nawh, thlakqaw ingtaw pan nawh amah ing zaawk na hy.
13 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
Am sim thlang ham ingkaw khawsak amak leek nu ham dyihthingna ak dyi thlang taw a hibai mai aw, a khawhkham pynoet oet mai aw hawih seh.
14 Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
Mymcang hii tho nawh, a imceng ce khaw-tehna khy nawh zoseennaak ak pe taw, quun ak khy pek ing myih kaw.
15 Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
Hqo ak sai poepa zu taw khawcui awhkaw iptih ak cei ben tloei ing myih hy.
16 Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
Cemyih a nu ak khoem taw khawhlii ak khoem ing myih nawh kut khanawh situi thloen ing myih hy.
17 Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
Thii ing thii a hqaat sak amyihna thlang ing thlang hqaat sak hy.
18 Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
Thai thing ak lingkung ing thai thaih ai kawm saw, a boei ak khuut taw kyihcahna awm kaw.
19 Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
Tuiawh mikhai ang dang amyihna thlang ak kawlung thlangawh dang hy.
20 Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
Ceikhui ingkaw Abaddon ing a khoek sak ama awm amyihna thlanghqing mik ing a khoek sak qoe am ta hy. (Sheol h7585)
21 Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
Cak am ing a caknaak dang sak nawh, mai ing a suinaak dang sak hy; Cemyih lawtna kyihcah-naak ing ak thlangnaak dang sak hy.
22 Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
Thlaqaw taw supkhai ing sumawh ni deeng seiawm ak qawnaak ce am khawng ti kaw.
23 Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
Na tuukhqi ce ak leekna sim ham cai nawh nak khqinkhqi ce ak leekna khoem.
24 Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
Khawhkhamkhqi ve kumqui ham am nawh, boei lumyk taw na cadil ham dyna cak poepa kaw.
25 När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
Saitlim aat usaw amah ing tawi tlaih tlaih nawh, tlang nakaw saitlim cun kawi uhy.
26 då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
Na tuukhqi ce na suisak a ham, meekhqi ce na khawhyn phu hamna awm hy.
27 då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
Na imkhui cakaw ai a ham, na tamnaa nukhqi nam cahnaak ham mee suktui ing be ngen poepa kaw.
