Ordspråksboken 26
1 Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
Assim como a neve no verão, como a chuva na colheita, assim também não convém a honra para o tolo.
2 Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
Como um pássaro a vaguear, como a andorinha a voar, assim também a maldição não virá sem causa.
3 Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
Açoite para o cavalo, cabresto para o asno; e vara para as costas dos tolos.
4 Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
Não respondas ao tolo conforme sua loucura; para que não te faças semelhante a ele.
5 Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
Responde ao tolo conforme sua loucura, para que ele não seja sábio aos seus próprios olhos.
6 Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
Quem manda mensagens pelas mãos do tolo é como quem corta os pés e bebe violência.
7 Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
[Assim] como não funcionam as pernas do aleijado, assim também é o provérbio na boca dos tolos.
8 Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
Dar honra ao tolo é como amarrar uma pedra numa funda.
9 Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
Como espinho na mão do bêbado, assim é o provérbio na boca dos tolos.
10 En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
[Como] um flecheiro que atira para todo lado, [assim] é aquele que contrata um tolo [ou] que contrata alguém que vai passando.
11 Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
Como um cão que volta a seu vômito, [assim] é o tolo que repete sua loucura.
12 Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
Viste algum homem sábio aos seus próprios olhos? Mais esperança há para o tolo do que para ele.
13 Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
O preguiçoso diz: Há uma fera no caminho; há um leão nas ruas.
14 Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
[Como] a porta se vira em torno de suas dobradiças, [assim] o preguiçoso [se vira] em sua cama.
15 Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
O preguiçoso põe sua mão no prato, e acha cansativo demais trazê-la de volta a sua boca.
16 Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
O preguiçoso se acha mais sábio aos próprios olhos do que sete que respondem com prudência.
17 Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
Aquele que, enquanto está passando, [se envolve] em briga que não é sua, é [como] o que pega um cão pelas orelhas.
18 Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
Como o louco que lança faíscas, flechas e coisas mortíferas,
19 är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "Jag gjorde det ju på skämt."
Assim é o homem que engana a seu próximo, e diz: Não estava eu [só] brincando?
20 När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
Sem lenha, o fogo se apaga; e sem fofoqueiro, a briga termina.
21 Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
O carvão é para as brasas, e a lenha para o fogo; e o homem difamador para acender brigas.
22 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
As palavras do fofoqueiro são como alimentos deliciosos, que descem ao interior do ventre.
23 Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
Como um vaso de fundição coberto de restos de prata, [assim] são os lábios inflamados e o coração maligno.
24 En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
Aquele que odeia dissimula em seus lábios, mas seu interior abriga o engano;
25 Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
Quando ele [te] falar agradavelmente com sua voz, não acredites nele; porque há sete abominações em seu coração;
26 Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
Cujo ódio está encoberto pelo engano; sua maldade será descoberta na congregação.
27 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
Quem cava uma cova, nela cairá; e quem rola uma pedra, esta voltará sobre ele.
28 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
A língua falsa odeia aos que ela atormenta; e a boca lisonjeira opera ruína.
