Ordspråksboken 26
1 Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
As the snowe in the sommer, and as the raine in the haruest are not meete, so is honour vnseemely for a foole.
2 Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
As the sparowe by flying, and the swallow by flying escape, so the curse that is causeles, shall not come.
3 Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
Vnto the horse belongeth a whip, to the asse a bridle, and a rod to the fooles backe.
4 Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
Answer not a foole according to his foolishnes, least thou also be like him.
5 Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
Answere a foole according to his foolishnes, least he be wise in his owne conceite.
6 Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
He that sendeth a message by the hand of a foole, is as he that cutteth off the feete, and drinketh iniquitie.
7 Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
As they that lift vp the legs of the lame, so is a parable in a fooles mouth.
8 Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
As the closing vp of a precious stone in an heape of stones, so is he that giueth glory to a foole.
9 Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
As a thorne standing vp in the hand of a drunkard, so is a parable in the mouth of fooles.
10 En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
The excellent that formed all things, both rewardeth the foole and rewardeth the transgressers.
11 Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
As a dog turneth againe to his owne vomit, so a foole turneth to his foolishnes.
12 Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
Seest thou a man wise in his owne conceite? more hope is of a foole then of him.
13 Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
The slouthfull man sayth, A lyon is in the way: a lyon is in the streetes.
14 Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
As the doore turneth vpon his hinges, so doeth the slouthfull man vpon his bed.
15 Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
The slouthfull hideth his hand in his bosome, and it grieueth him to put it againe to his mouth.
16 Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
The sluggard is wiser in his owne conceite, then seuen men that can render a reason.
17 Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
He that passeth by and medleth with the strife that belongeth not vnto him, is as one that taketh a dog by the eares.
18 Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
As he that faineth himselfe mad, casteth fire brands, arrowes, and mortall things,
19 är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "Jag gjorde det ju på skämt."
So dealeth the deceitfull man with his friend and sayth, Am not I in sport?
20 När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
Without wood the fire is quenched, and without a talebearer strife ceaseth.
21 Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
As ye cole maketh burning coles, and wood a fire, so the contentious man is apt to kindle strife.
22 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
The wordes of a tale bearer are as flatterings, and they goe downe into the bowels of the belly.
23 Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
As siluer drosse ouerlayde vpon a potsheard, so are burning lips, and an euill heart.
24 En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
He that hateth, will counterfaite with his lips, but in his heart he layeth vp deceite.
25 Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
Though he speake fauourably, beleeue him not: for there are seuen abominations in his heart.
26 Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
Hatred may be couered by deceite: but the malice thereof shall be discouered in the congregation.
27 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
He that diggeth a pit shall fall therein, and he that rolleth a stone, it shall returne vnto him.
28 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
A false tongue hateth the afflicted, and a flattering mouth causeth ruine.
