Ordspråksboken 26
1 Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
Khohal kah vuelsong neh cangah vaengkah khotlan baghui la, thangpomnah khaw hlang ang neh rhoeprhui tangloeng pawh.
2 Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
Vaa a rhaehba bangla, pumpil a ding bangla, rhunkhuennah he lunglilungla la a thoeng moenih.
3 Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
Marhang ham rhuihet, laak ham kamrhui, aka ang rhoek kah a nam ham cungcik om.
4 Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
Hlang ang kah a anglat te doo boeh, namah khaw anih bangla na om ve.
5 Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
Hlang ang te a anglat bangla a doo dae, a mikhmuh ah hlang cueih la om hae mahpawh.
6 Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
Hlang ang kut ah ol aka pat tah a kho a kuet tih kuthlahnah aka mam la om.
7 Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
Aka khaem kah a kho sut a bat banghui la, hlang ang rhoek ka kah thuidoeknah he khaw om.
8 Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
Hlang ang taengah thangpomnah paek he, payai dongah lungto mop banghui la om tangloeng.
9 Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
Hlang ang ka kah thuidoeknah he khaw yurhui kut dongah aka pha mutlo hling bangla om.
10 En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
Hlang ang aka paang boeih khaw aka cetpaitai a paang tih lithen a poeih banghui la om.
11 Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
Ui loh a lok a paan banghui la hlang ang loh a anglat te a khoep.
12 Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
Hlang he amah mikhmuh ah tah aka cueih la na hmuh. Anih lakah hlang ang ham ngaiuepnah om ta.
13 Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
Kolhnaw loh, “Longpuei ah sathueng ca, toltung ah sathueng om,” a ti.
14 Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
thohkhaih loh thohrhui dongah a tinghil bangla, kolhnaw khaw amah thingkong dongah suvaih.
15 Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
Kolhnaw loh bael dongah a kut a puei te, a ka dongla koep a khuen ham pataeng a ngak.
16 Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
Kolhnaw he amah mikhmuh ah tah, omih neh aka thuung hlang parhih lakah aka cueih la ngaiuh.
17 Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
Amah hut pawt ah tuituknah khuiah aka kun khaw, aka cetpaitai loh ui hna a doek banghui la om.
18 Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
Thaltang neh dueknah hmaipom aka dong loh hlang a khah bangla,
19 är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "Jag gjorde det ju på skämt."
A hui aka phok hlang van loh, “Ka luem mailai moenih a?,” a ti.
20 När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
Thing a tlum atah hmai a thi bangla a thet pawt daengah ni olpungkacan a paa.
21 Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
Hmai-alh dongah hmaisa-aek, hmai dongah thing a pup vanbangla, hohmuhnah neh olpungkacan aka saii hlang loh tuituknah a puek sak.
22 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Thet ol he didii tih bungko khui la suntla.
23 Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
Lungbuei thae neh a lai hmai la aka alh tah, paikaek dongkah cakhli a ben banghui ni.
24 En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
A hmuilai dongkah a hmuhuet te a ka dongah loha coeng dae, a khui kah hlangthai palat te a thuh bal pueng.
25 Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
A ol tah rhen koemboei la om dae, anih te tangnah boeh. A lungbuei ah tueilaehkoi parhih om.
26 Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
hmuhuetnah te thailainah neh dah cakhaw, hlangping taengah a boethae ni a yan eh.
27 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
Vaam aka vuet khaw amah loh a cungku thil vetih, lungto aka palet khaw amah soah koep mael ni.
28 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
Laithae ol loh amah aka hnaep aka hnap te a hmuhuet tih, a ka aka hnal khaw a ponah ni a saii.
