Ordspråksboken 25
1 Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.
Also these ben the Parablis of Salomon, whiche the men of Ezechie, kyng of Juda, translatiden.
2 Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.
The glorie of God is to hele a word; and the glorie of kyngis is to seke out a word.
3 Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
Heuene aboue, and the erthe bynethe, and the herte of kyngis is vnserchable.
4 Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.
Do thou a wei rust fro siluer, and a ful cleene vessel schal go out.
5 Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.
Do thou awei vnpite fro the cheer of the kyng, and his trone schal be maad stidfast bi riytfulnesse.
6 Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.
Appere thou not gloriouse bifore the kyng, and stonde thou not in the place of grete men.
7 Ty det är bättre att man säger till dig: "Stig hitupp", än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.
For it is betere, that it be seid to thee, Stie thou hidur, than that thou be maad low bifore the prince.
8 Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?
Brynge thou not forth soone tho thingis in strijf, whiche thin iyen sien; lest aftirward thou maist not amende, whanne thou hast maad thi frend vnhonest.
9 Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,
Trete thi cause with thi frend, and schewe thou not priuyte to a straunge man;
10 på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.
lest perauenture he haue ioye of thi fal, whanne he hath herde, and ceesse not to do schenschipe to thee. Grace and frenschip delyueren, whiche kepe thou to thee, that thou be not maad repreuable.
11 Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.
A goldun pomel in beddis of siluer is he, that spekith a word in his time.
12 Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.
A goldun eere ryng, and a schinynge peerle is he, that repreueth a wijs man, and an eere obeiynge.
13 Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.
As the coold of snow in the dai of heruest, so a feithful messanger to hym that sente `thilke messanger, makith his soule to haue reste.
14 Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.
A cloude and wind, and reyn not suynge, is a gloriouse man, and not fillynge biheestis.
15 Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.
A prince schal be maad soft bi pacience; and a soft tunge schal breke hardnesse.
16 Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.
Thou hast founde hony, ete thou that that suffisith to thee; lest perauenture thou be fillid, and brake it out.
17 Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.
Withdrawe thi foot fro the hous of thi neiybore; lest sum tyme he be fillid, and hate thee.
18 En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.
A dart, and a swerd, and a scharp arowe, a man that spekith fals witnessing ayens his neiybore.
19 Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.
A rotun tooth, and a feynt foot is he, that hopith on an vnfeithful man in the dai of angwisch,
20 Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.
and leesith his mentil in the dai of coold. Vynegre in a vessel of salt is he, that singith songis to the worste herte. As a mouyte noieth a cloth, and a worm noieth a tree, so the sorewe of a man noieth the herte.
21 Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;
If thin enemy hungrith, feede thou him; if he thirstith, yyue thou watir to hym to drinke;
22 så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.
for thou schalt gadere togidere coolis on his heed; and the Lord schal yelde to thee.
23 Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
The north wind scatereth reynes; and a sorewful face distrieth a tunge bacbitinge.
24 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
It is betere to sitte in the corner of an hous without roof, than with a womman ful of chidyng, and in a comyn hous.
25 Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.
Coold watir to a thirsti man; and a good messanger fro a fer lond.
26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.
A welle disturblid with foot, and a veyne brokun, a iust man fallinge bifore a wickid man.
27 Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.
As it is not good to hym that etith myche hony; so he that is a serchere of maieste, schal be put doun fro glorie.
28 Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.
As a citee opyn, and with out cumpas of wallis; so is a man that mai not refreyne his spirit in speking.
