Ordspråksboken 25
1 Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.
Soloumone ea malasu meloa dedei eno da goe. Yuda soge hina bagade Hesigaia, amo ea sia: dedesu dunu ilia da bu dedei.
2 Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.
Gode da hou oda wamolegebeba: le, ninia da Ema nodone dawa: sa. Be hina bagade da hou huluane mae wamolegele ninima olelebeba: le fawane, ilima nodone dawa: sa.
3 Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
Hina bagade dunu ea dawa: su da ninia dawa: mu hamedeidafa. Be ea dawa: su da gadodafa amola hano wayabo lugudu gududafa agoai gala.
4 Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.
Dilia da silifa amoga nigima: dialebe amo dodofele fasisia, noga: le momadobe dunu ea liligi amo noga: le nina: hahamonesisu dawa:
5 Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.
Wadela: i fada: i sia: su dunu da hina bagade ea hou wadela: sa. Be amo dunu fadegale fasisia, hina bagade da ea fi noga: le ouligimu.
6 Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.
Di da hina bagade amo ba: la masea, di da asabole fonoboi dunu agoai ba: mu da defea. Di da mimogo gasa bagade ba: ma: ne mae ogogoma.
7 Ty det är bättre att man säger till dig: "Stig hitupp", än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.
Dunu ilia da di fa: no aligi sogebi fisili, bisili aligi sogebi amoga heda: ma: ne sia: mu da defea. Be ilia dima bisili aligi sogebi amo fisili, gudu sa: ili, fa: no aligi sogebi masa: ne sia: sea, di da gogosiamu.
8 Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?
Di da dia ba: i liligi amo hedolowane mae fofada: ma. Amola dunu enoga dia sia: gufuli salasea, dia da adi hamoma: bela: ?
9 Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,
Dia na: iyado alia da: i dioi amo sia: dasea, alisudafa olofole ado sa: ima. Amola amo sia: dunu enoma mae adole ima.
10 på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.
Di da amo sia: hame wamolegesea, dunu eno huluane da dawa: digili, sia: da bagade heda: mu amola di da sia: ouligisu hou hame dawa: ilia dawa: mu. Amasea, di da mae fisili, gogosiane esalumu.
11 Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.
Dawa: su noga: i amo eno dunuma dawa: ma: ne olelesea, amo da gouli dededei amo silifa bai amoma madelagilisi agoane gala.
12 Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.
Noga: le dawa: su dunu da nabimusa: hanai dunu amoma sisane sia: sea, amo hou da noga: idafaba: le, gegagulu gouliga hahamoi amo baligisa.
13 Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.
Asunasisu dunu da sia: noga: le alofele iasu dunu ea hou amo hano nanu anegagi hisi agoai ba: sa.
14 Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.
Nowa dunu da udigili liligi imunusa: sia: sea be hame iasea, e da fo amola mobi gilisili mabe agoai, be gibu da dabe hame ba: sa.
15 Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.
Di da noga: le gebe dadawa: le sia: sea, dunu da musa: gelalu, ilia hou bu afadenene, bu dafawaneyale dawa: mu. Hina bagade dunu amolawane da dia sia: dafawaneyale dawa: mu.
16 Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.
Di da agime ea hano dosogele mae moma. Be di da dosogele nasea, di da isomu.
17 Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.
Dia na: iyado ema fofoya sofe mae afufuma. Agoane hamosea, dia na: iyado da dia momafubi ba: i helesea, dima higamu.
18 En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.
Gasulusu sia: da gegesu gobihei bagade amola gigi amola dadi agesoi defele medosu liligi agoai ba: sa.
19 Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.
Didili hame hamosu dunu da se nabasu doaga: sea, e da dunu eno noga: le hame fidisa. Be di da didili hame hamosu dunu da di noga: le fidimu amo dafawaneyale dawa: sea, amo da bese wagoi amoga ha: i nabe amola emo gasuga: igi amoga ahoabe agoai ba: sa.
20 Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.
Di da da: i dioi nabasu dunu ema gesami hea: le gala: sea, e da se nabimu. Di da asugi esala lalu houlalebe dunu ema anegagi esoga ea abula gisa: le, o dunu ea fa: gi da: iya sali legesea, seselebe, amo hou defele ba: sa.
21 Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;
Dia ha lai dunu da ha: i galea, ha: i manu ima. Amola e hano hanai galea, hano moma: ne ema dili ima.
22 så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.
Amasea, e da da: i dia: ne gogosiamu. Amola Hina Gode da dima bidi imunu.
23 Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
Baligidu sia: su da foga gibu mini mabe agoai, ougi hou gaguli maha.
24 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
Dunu e da gesa: gesa: i udala gilisili fimu da gasa bagade. Dunu hisu diasu dabua mogoa gado fifi lamu amo ea hou da amo baligisa.
25 Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.
Sia: ida: iwane gala soge sedaga ganini maha da mage hafoga: iba: le hano nanu anegagi hisi agoai ba: sa.
26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.
Moloidafa dunu da dafane, wadela: i hamosu dunu ilia sia: nabasea, amo hou da gu hano ubagei amola hano nasu ulidou ganodini hai amo agoai ba: sa.
27 Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.
Agime hano dosogele nasea, di da dia hou wadela: lesimu. Amola di da dunu enoga dia hou ofa: ma: ne hogoi helesea, amo da dia hou wadela: lesimu.
28 Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.
Dia mihanasu hou gumimusa: hame dawa: sea, di da gasa hame moilai bai bagade amo ea gagoi da mugululi sa: i agoai ba: sa.
