Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Yamanlargha reshk qilma, Ular bilen bardi-keldi qilishni arzu qilma;
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
Chünki ularning köngli zorawanliqnila oylar; Ularning aghzi azar yetküzüshni sözler.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Aile bolsa danaliq asasida berpa qilinar; Chüshinish bilen mustehkemliner.
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
Bilim bilen öyning xaniliri herxil qimmetlik, ésil göherlerge toldurular.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Dana adem zor küchke igidur; Bilimi bar adem qudritini ashurar.
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
Puxta nesihetler bilen jeng qilghin; Ghelibe bolsa Birdinbir Ulugh Meslihetchi bilen bolar.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Danaliq eqilsiz ademge nisbeten tolimu égiz, chüshiniksizdur; [Chonglar] sheher derwazisi aldigha yighilghanda u zuwan achalmas.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Eskilikni niyetligen adem «suyiqestchi» atilar.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Exmeqliqtin bolghan niyet gunahdur; Hakawur kishi ademlerge yirginchliktur.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Béshinggha éghir kün chüshkende jasaretsiz bolsang, Küchsiz hésablinisen.
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
[Sewebsiz] ölümge tartilghanlarni qutquzghin; Boghuzlinish xewpide turghanlardin yardem qolungni tartma;
12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Eger sen: «Bu ishtin xewirimiz yoqtur» déseng, Her ademning könglini tarazigha Salghuchi buni körmesmu? Jéningni hayat Saqlighuchi uni bilmesmu? U herbir insan balsining öz qilghanliri boyiche ularning özige yandurmasmu?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
I oghlum, hesel [tapsang] istimal qil, u yaxshidur. Here könikidin alghan hesel bolsa tatliq tétiydu;
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Danaliq bilen tonushsang, umu könglüngge shuningdek bolar; Uni tapqiningda jezmen yaxshi köridighan kününg bolidu, Arzu-ümiding bikargha ketmes.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
I rezil adem, heqqaniyning öyige yoshurun hujum qilishni kütme, Uning turalghusini bulighuchi bolma!
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
Chünki heqqaniy yette qétim yiqilip chüsher, Biraq axiri yene ornidin turar. Lékin rezil kishi külpet ichige putliship chüsher.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Reqibing yiqilip ketse xush bolup ketme, Düshmining putliship chüshse shadlanma;
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
Perwerdigar buni körgende, Bu qiliqingni yaxshi körmey, Belkim ghezipini reqibingge chüshürmesliki mumkin.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Yamanlar [rawaj tapsa], biaram bolup ketme; Rezillerge reshk qilma.
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
Chünki yamanlarning kélechiki yoqtur, Uning chirighimu öchürüler.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
I oghlum, Perwerdigardin qorqqin, padishahnimu hörmet qil. Qutratquchilar bilen arilashma.
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
Bundaq kishilerge kélidighan balayi’apet ushtumtut bolar, [Perwerdigar bilen padishahning] ularni qandaq yoqitidighanliqini bilemsen?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Bularmu aqilanilerning sözliridur: — Sot qilghanda bir terepke yan bésish qet’iy bolmas.
24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Jinayetchige: «Eyibsiz sen» dep höküm chiqarghan kishige, Xelqler lenet éytar; El-yurtlar uningdin nepretliner.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Biraq ular jinayetchining gunahini échip tashlighan kishidin xursen bolar, Ular uninggha bext-saadet tilisher.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Durus jawab bergüchi, Goyaki kishining lewlirige söygüchidur.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Awwal sirtta ishliringning yolini hazirlap, Étiz-ériqliringni teyyarla, Andin öyüngni salghin.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Yéqininggha qarshi asassiz guwahliq qilma; Aghzingdin héch yalghanchiliq chiqarma.
29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
«U manga qandaq qilghan bolsa, menmu uninggha shundaq qilimen, Uning manga qilghinini özige yandurimen», dégüchi bolma.
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Men hurunning étizliqidin öttim, Eqilsizning üzümzarliqi yénidin mangdim,
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
Mana, her yéridin tikenler ösüp chiqqan, Xoxilar yer yüzini bésip ketken, Qoruq témi örülüp ketken!
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Ularni körgech, obdan oylandim; Körginimdin sawaq aldim: —
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Sen: «Yene birdem közümni yumuwalay, Yene birdem uxliwalay, Yene birdem put-qolumni almap yétiwalay» — déseng,
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
Namratliq bulangchidek séni bésip kéler, Hajetmenlik qalqanliq eskerdek sanga hujum qilar.
